Vilken politisk ideologi skriver massmedierna mest om? Genom att undersöka svenska tryckta medier 2004 till 2014 kan man enkelt se att en ideologi är mer omnämnd än andra: rasism.
I stundens ingivelse fick jag en idé. Som tur är kan man enkelt gå från idé till handling med hjälp av internet (något som knappast är vanligt i forskningen överlag). Jag ville helt enkelt se vilken ideologi som är den mest omtalade i svenska massmedier.
Jag hade en känsla av att feminism var en populär ideologi i massmedierna förra året (populär i bemärkelsen att den ofta omnämndes). Detta inte minst då jag själv analyserat nyhetsartiklar som delades på Facebook och Twitter under första kvartalet 2014. De mest delade ideologierna på Twitter handlade nästan uteslutande om rasism och feminism, med ungefär samma mönster på Facebook.
Jag hade dock ingen data på hur det såg ut med de traditionella massmedierna. Så sagt och gjort, här är lite data jag i all hast sammanställt.
Rasism, feminism och nationalism mest populärt
Och om man zoomar in på de allra minsta ideologierna så kan man se detta:
Någon analys om varför siffrorna ser ut som de gör är jag inte beredd att ge, just därför att jag inte har en aning om vad som gjort att exempelvis rasism, feminism och fascism dubblerats från ett år till ett annat. Den uppenbara analysen ”för att det är så i samhället” är alldeles för trivial. Vi får en stor bild av verkligheten genom medierna och då är efterrationaliseringar av typen ”det är alltså så det är i samhället” ett ypperligt exempel på ett cirkelbevis.
Hur jag gjorde
Jag gjorde en sökning bland svenskt tryckt press i Retriever Mediearkivet mellan 2004 och 2014. Jag valde mina sökord genom att använda alla ideologier som slutar på ism i kategorin Politiska åskådningar på Wikipedia. Detta fångar såklart inte en debattartikel eller nyhetsartikel som förespråkar konsumtion, frihet, fri handel, mänskliga rättigheter och dylikt (liberalism/libertarianism), men det var jag heller inte intresserad av.
Du kan se min data i bilden nedan, eller ladda ned ett Excel-dokument med all data. Jag har exempelvis plockat bort nationalbolsjevism från diagrammen ovan eftersom det inte förekom nämnvärt (”bolsjevism” i allmänhet var inte heller särskilt förekommande).
Några vanliga åsikter om hur medier fungerar
Förutom att presentera data hängandes i luften, fri för alla möjliga och omöjliga tolkningar, tänkte jag även besvara några vanliga förställningar om hur medierna arbetar.
”Journalister är vänster och därför gynnar de vänstern.”
Det är sant att journalister är mer vänster och miljöpartister än gemene man, vilket framgår av journalistundersökningarna (som återfinns i denna PDF om journalisternas partisympatier). Detta oavsett vad politiska journalister som Mats Knutsson bara tycker i frågan.
Det lyfts ibland fram att Moderaterna är hårt ansatta av medierna (se exempelvis denna PDF från TNS Sifo). Men det är inte så konstigt med tanke på att de satt i regeringsposition de senaste åtta åren. Det är tvärtom önskvärt att journalister granskar det regeringsbärande partiet hårdast av alla partier.
Men det är viktigt att komma ihåg att detta sällan påverkar innehållet i medierna, i den mening att journalister systematiskt vinklar nyheterna till något partis fördel. Journalister är proffs och skriver inte utifrån någon politisk ideologi, utan snarare utifrån en sorts ”mediedriven” ideologi som träffar det parti som inte lyckas ducka för mediernas skott.
Att vänstermänniskor tycker att media är högervriden medan högermänniskor tycker att media är vänstervriden brukar förklaras med hostile media effect. Det är en skevhet i människors tänkande där vi ser alla de fall där motståndarsidan gynnas och där vi själva missgynnas. Det är just därför man behöver objektiva kriterier för att bedöma åt vilket politiskt håll medier lutar. (Och på det hela taget lutar alltså svenska massmedier inte åt något håll, åtminstone inte systematiskt.)
”Är det inte så att medierna speglar verkligheten? Om det är mycket rasism i samhället så skriver medierna mycket om det?”
Ja och nej.
Det är sant att massmedierna skriver om sådant som händer i samhället, men det urvalet som görs från verkligheten är ytterst begränsat. Om man tänker på det så förstår man också varför. Jag tror inte ens någon kan formulera ett påstående om vad ett representativt urval från verkligheten skulle vara. Det beror på att ”verkligheten” är så ofantligt stor och svårdefinierbar på alla sätt tänkbara. Däremot finns det vissa saker som är viktigare än andra för medborgarna i ett samhälle att veta. Till exempel om de folkvalda politikerna är korrupta eller inte, liksom om rasism och främlingsfientlighet ökar.
Forskning om mediernas dagordningseffekter innebär att det medierna skriver om också är det människor tänker på. Det har publicerats mer än 400 studier om dagordningseffekter, och det är en av de mest utforskade effekterna.
Däremot är frågan om riktningen på dagordningen lite problematisk. Med sociala medier är det ju inte omöjligt för en journalist att plocka upp frågor och göra nyheter av dem, vilket på så vis är en omvänd dagordningseffekt. Det har i viss mån alltid funnits, men huruvida det ökat med sociala mediers intåg är förstås en intressant fråga. Detta är något jag eventuellt kommer att fokusera på framöver, i anslutning till mitt eget arbete om selektiv exponering (vilket också hör ihop med filterbubblor och ekokammare).
Uppdatering 14 jan: Jag missade några ismer i urvalet från Wikipedia. Dessa har lagts till. De påverkar dock inte diagrammen synligt, men de är ändå uppdaterade.