public service

Alla nya medier (som exempelvis Facebook) gör att SVT och SR får konkurrens om människors uppmärksamhet. Det finns därför en oro att personer på vänster- eller högerkanten nu väljer bort public service-nyheter för nyheter som går i linje med deras politiska övertygelser. Men gör de det?

Kort svar: Inte nödvändigtvis.

I en artikel, som är en del av min avhandling, undersöker jag vilka grupper som är mest benägna att använda (och sluta använda) public service-nyheter över 30 år. Är det vänstern eller högern? Är det sossar eller moderater? Eller är det de som saknar politiskt intresse? Genom att analysera svenska befolkningens politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) samt deras medieanvändning från 1986 till 2015 (totalt 103 589 personer) är följande svaret:

1. Ingen större skillnad mellan högern och vänstern

Vänstern och högern använder public service-nyheter lika mycket över tid. Men ju längre ut på ytterkanterna man är på vänster/höger-skalan, desto mer använder man public service-nyheter. Skillnaden är dock inte speciellt stort (och framträder framför allt när man kontrollerar för andra faktorer, såsom kön och utbildning).

2. Politiskt intresserade fortsätter använda public service-nyheter mer än de som saknar politiskt intresse

Ju mer politiskt intresserad man är, desto mer använder man public service-nyheter. Detta är den viktigaste förklaringsfaktorn om man jämför storleken på skillnaderna som jag har tittat på. Hur intresserad man är av politik är därför en av de viktigare förklaringarna till varför medborgarna använder (och fortsätter använda) public service-nyheter.

3. Gillar du ett riksdagsparti är chansen stor att du också följer public service-nyheter

Det skiljer mycket mellan olika partitillhörigheter, och från år till år, men det verkar inte ha så mycket att göra med huruvida partierna finns på vänsterkanten eller högerkanten. Här hittades inga större skillnader mellan partianhängarna över tid. Det viktiga är snarare huruvida partiet finns i riksdagen eller inte: de som sympatiserar med partier som inte finns i riksdagen använder heller inte public service-nyheter i någon större utsträckning. SD-anhängare är den enda gruppen där användningen av public service-nyheter faktiskt har ökat över tid.

Kontrollerar man däremot för ålder så minskar medieanvändningen över tid, främst bland SD-anhängare. Det beror på att det främst är äldre som använder public service-nyheter.

Vad betyder detta?

Enligt många tyckare (exempelvis de som pratar om filterbubblor) tar allt färre del av traditionella massmedier, och anledningen sägs vara att de som har de mest extrema övertygelserna har som störst behov att bekräfta sina politiska övertygelser och undviker därför politiskt neutrala nyhetskällor som public service-nyheter. Detta rimmar dock illa med verkligheten, både i den här undersökningen och med övrig forskning.

Även om det stämmer att svenskarna generellt sett använder public service-nyheter mindre och mindre sedan 1986, är minskningen inte speciellt stor. Det rör sig om några procentenheter hit eller dit (och då har vi ännu inte tagit mätfel i beaktande).

I stället är det de som saknar politiskt intresse som tenderar att ”överge” public service-nyheter, vilket också stämmer överens med mängder med andra studier som påpekar vikten av politiskt intresse. De som har starka ideologiska övertygelser tenderar i stället att använda nyheter mer än de som har svaga övertygelser.

Fakta om studien

Svenska medborgare har tillfrågats årligen från 1986 till 2015 (longitudinellt tvärsnitt)
103 589 svenskar ingår i studien, 16 år och äldre
Urvalet är ett slumpmässigt urval av svenska befolkningen
Datan är baserad på nationella SOM-undersökningen (s.k. Super-SOM) genom enkätundersökningar på papper och webb

Begränsningar

Alla studier har begränsningar och det är viktigt att påpeka vilka de är så att man inte drar allt för långtgående slutsatser. Här är några saker som kan vara bra att ta hänsyn till:

Endast Aktuellt, Rapport och Ekot. Eftersom det är dessa public service-nyheter som har undersökts (oberoende av medium som tv, radio eller webb) säger artikeln ingenting om public service-användning generellt eller nyhetsanvändning generellt. Med andra ord kan en individ ta del av massor med nyheter via andra källor, eller allt från public service utom nyheter.
Självskattade svar. Medborgarna har själva fått svara på frågor om hur mycket de använder public service-nyheter, till skillnad från att någon observerar vad de konsumerar. Därför finns det en risk att deltagarna överskattar (och ibland underskattar) sin medieanvändning.
Gruppnivå, inte individer. Analysen är gjord på gruppnivå, det vill säga den tittar på hela befolkningen och uttalar sig inte om enskilda individer. Det finns med andra ord en stor variation vad gäller medieanvändning inom respektive grupp, och den variationen säger den här artikeln ingenting om.
Svarsfrekvensen har minskat över tid. Det är exempelvis fler politiskt intresserade som tenderar att svara på undersökningar, vilket därmed påverkar vilka personer vi drar slutsatser om. Pensionärer är duktiga på att svara, medan unga och icke-svensktalande är sämre på att svara.
Hönan och ägget. Frågan om kausalitet är viktig. Alla tre politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) är till viss del ärftliga och kan därför antas påverka även medieanvändning, men kan naturligtvis också påverkas av medierna. Vilken kausal riktning som har störst effekt är en öppen fråga, men eftersom avhandlingen handlar om selektionseffekter är det individernas val av medier som är av intresse här.

Läs artikeln

Artikeln är publicerad i tidskriften The International Journal of Press/Politics och heter följande:

Selective Exposure to Public Service News Over Thirty Years: The Role of Ideological Leaning, Party Support, and Political Interest

Abstract
Internet has fragmented the media landscape. People can now easily self-select into news outlets that aligns with their political preferences, which may create a polarized citizenry. However, public service broadcasting in many European countries still strive to have a universal appeal, which can mitigate political cleavages. This study examines which political preferences are more likely to facilitate selective exposure to public service broadcasting news, as well how public service broadcasting news affect political polarization, using an annual survey spanning 30 years in Sweden (n=103,589). Using mixed-effects modelling, results suggests that fewer attend to public service news over time, but differences by political leaning is minor, whereas identity with right-wing populist party decrease the use of public service news. Moderate amounts of political interest are enough for individuals to sustain use of public service news over time. Political polarization is also minor between those who use public service news more often versus seldom. In general, neither political cleavages nor political polarization seems to have increased over time due to selective exposure or public service news use.

Du kan läsa hela artikeln i fulltext om du saknar inloggning via ett bibliotek. Du kan också ladda ned analysskript och all data.

Eller: ”Hur jag blev lurad.”

Vad som händer i världen och i Sverige får vi i huvudsak reda på via medier. Det innebär att den som kontrollerar medier också kontrollerar sanningen.

Den som inte förstår detta kommer naivt att tro att allt som serveras dem är sanningen:

För ett tag sedan läste jag ”Våldtäktsman friad” på en tidnings förstasida. Rubriken är på bara två ord, men den säger att personen ifråga är en våldtäktsman. Den som visats vara oskyldig i domstol skall också anses vara oskyldig. Genom ett medvetet val av värdeladdade ord styrs vi in i tolkningar som vi tror är våra egna. Men vi luras.

Titta här:

”Kvinnor tvingas stanna hemma med barnen medan mannen får gå iväg för att jobba.”

Om vi vänder på resonemanget får det en annan innebörd:

”Kvinnor får stanna hemma med barnen medan mannen tvingas gå iväg för att jobba.”

Det konkreta som händer i meningarna är densamma. Men värdet av orden, ”tvingas” och ”får”, och hur de ska tolkas bestäms av skribenten. Att använda värdeladdade ord, eller rent av felaktigheter som i våldtäktsfallet, faller lätt igenom för den okritiska läsaren. Du.

Kom ihåg att ett företags främsta uppgift är att dra in pengar åt sina aktieägare, i synnerhet är det sant i storbolag. Ju märkvärdigare och mer laddade nyheter, desto mer läsare. Ett effektivt retoriskt grepp är att tilltala läsarens förakt mot orättvisor. ”Våldtäktsman frias.”

Objektivitet är ett begrepp som saknar neutralitet i nyheter. Alla nyheter är vinklade i någon form, även public service. Frågan är inte om, utan hur mycket. Även den nyhet som återspeglar verkligheten bäst av alla åsidosätter inte bolagets kraft att begränsa urvalet av nyheter.

Varje dag måste redaktörer ta beslut om vilka nyheter som ska synas i tidningen eller i tv-rutan. Besluten grundar sig av redaktionella skäl och, i slutändan, av aktieägarnas intresse. Pengar.

Att Philip Morris, som tillverkar cigaretter, tar sig an ett socialt ansvar med att begränsa rökning bland ungdomar är bara ett skenbart sätt att lugna aktivister och därmed negativ marknadsföring. Aktieägare är intresserade av avkastning. Cigaretter ger cancer. Det är fakta. Allt som hänt i Sverige är 18-årsgräns och en klisterlapp på paketet som säger att det är farligt.

En av världens största mediakoncern, News Corporation som ägs av Rupert Murdoch, driver tidningar och tv-kanaler över hela världen. Deras inverkan på vad människor får reda på är ofattbar. Nyheter är vad de säger är nyheter.

Om Philip Morris köper reklamtid hos News Corporations alla mediekanaler kan det vara en affär värd miljarder. Det ligger därför inte i News Corporations intresse att visa inslag som starkt kritiserar rökning i allmänhet eller Philip Morris i synnerhet. Tvärtom. De lär göra allt vad som krävs för att tysta det. Det har också hänt. Och händer fortfarande.

Krig är bra för ekonomin

Det finns ingenting som krig som sätter pengar i lika stor rullning. Den som har ett finger med i ekonomin kommer därför att göra sig en ordentlig avkastning på krigets offer. Att hitta ursäkter för att ge sig in i en väpnad konflikt eller försöka dra ut på den så länge som möjligt ger en närmast enorm avkastning.

IBM sålde hålkortsmaskiner till nazisterna. Guld och olja steg kraftigt under Irakkriget. Hitler fick den tyska ekonomin att blomstra innan kriget.

Den svenska maktkoncentrationen

I Sverige äger Schibsted Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Bonnier äger bland annat Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Svensk Filmindustri och TV4. MTG, som ingår i Kinneviksfären äger TV3, Viasat Sport, TV1000, TV6, ZTV, TV8, RIX FM med flera. Två bolag kontrollerar alltså alla nyheter du ser på svensk tv. SBS äger å andra sidan Kanal 5, men kanalen saknar nyhetsrapportering.

Den som tror att fler tv-kanaler innebär större mångfald och demokrati tar fel. Endast genom fler mindre bolag kan man uppnå bättre yttrandefrihet.

De flesta nationella och lokala tidningar får sina nyheter från TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Den ägdes från början gemensamt av alla nyhetsbolag. TT stod fram till 1995 för alla nyheter i Sveriges Radio.

TT är i dag privatägt med helägda dotterbolagen TT Spektra och Scanpix. Tänk på att Aftonbladet äger den största andelen av TT, 20 %. Och därmed äger Schibsted 20 % av TT.

Kraven på trovärdigheten hos nyheter är av naturliga skäl väldigt höga vid TT. Men om de väl slipprar igenom innebär det en fullständig nationell penetration. Även tack vare att medier ofta läser varandra för att undvika att missa något. Detta får konsekvenser:

Att få saker om bakfoten är inte enda sättet att rapportera felaktiga nyheter. Man kan utelämna detaljer, antingen medvetet eller omedvetet, och därmed ge nyheten en annan tolkning.

I Sverige har vi public service, som innebär att bland annat nyheter ska rapporteras oberoende av kommersiell påverkan. Ingen reklam i SVT eller SR alltså.

Nyheterna i dessa kanaler bör därför ha högst tillförlitlighet och trovärdighet. Men sponsring förekommer dock i tv-rutan. SVT får pengar för att visa ett privat företag eller varumärke i bild. Skillnaden mellan reklam och sponsring är endast semantisk. Public service neutralitet kan därmed ifrågasättas.

Internet

Internet är den största revolutionen för yttrandefrihet och demokrati. Information och nyheter är inte längre en handelsvara för storbolag. Genom medborgarjournalistik kan information från gräsroten grävas fram och presenteras, liksom att syna eventuella bluffar som storbolagen levererar.

Problemet är att staten vill kontrollera flödet genom internet. Man använder argument som ”kriget mot terrorismen” för att minska den personliga integriteten och därmed få en större insyn i vad som sker på nätet och i ditt liv.

Det vore helt otänkbart att Posten får i uppgift att läsa alla brev som skickas i Sverige. Men förslag om att genomsöka all elektronisk post som skickas över landets gränser är redan uppe på dagordningen, men tack och lov bordlagda tills vidare.

Detta är dock en parentes att internet faktiskt kan mynna ut i ett övervakningsscenario i stil med Big Brother. Ett Bodströmsamhälle.

Källkritik

Att kritiskt ta till sig nyheter är därför det enda sättet. Utgå inte från att allt du hör är sant, eller att du får reda på allt som händer överallt.

Källkritik är kritisk granskning av en källas sanningsvärde. Det låter självklart, speciellt för en nyhetsredaktion. Men stress, tidsbrist och viljan att vara först med en nyhet gör att många tullar på regeln. Man ska alltid tänka kritiskt; vem som har skrivit materialet, vem som står bakom bolaget, hur gammal nyheten är och om det kan vara fråga om reklam eller annan marknadsföring.

Filmtips

The Corporation
Orwell Rolls in his Grave
Fahrenheit 9/11 (av Michael Moore)
Manufacturing Dissent (kritik mot Michael Moore)
Thank You For Smoking

Var kritisk. Tänk på att demokrati inte är något automatiskt skydd mot diktatur. Hitler tog makten genom demokratiska val och manipulativa och populistiska idéer. Bara för att man upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir det inte automatiskt en sanning. Du måste vakna och förstå att folk styr ditt liv utan att du vet om det.

Ta också en titt på mediekritik.nu som listar felaktigheter av svenska medier.

Scen ur Network (1976), fyra minuter

”You’re beginning to believe the illusions we’re spinning here, you’re beginning to believe that the tube is reality and your own lives are unreal. You do. Why, whatever the tube tells you: you dress like the tube, you eat like the tube, you raise your children like the tube, you even think like the tube. This is mass madness, you maniacs. In God’s name, you people are the real thing, WE are the illusion.”

Peter Finch som nyhetsankaret Howard Beale i Network (1976)

(Denna artikel skriver jag, Peter Dahlgren, i huvudsak i egenskap av chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Voodoo Film).