färst (adjektiv)
En vanlig myt är att man inte kan skriva superlativformen färst (få, färre, färst). Det är en gammal svensk böjningsform som tyvärr har försvunnit ur det vardagliga språket, men språkvårdare brukar uppmana till att använda ordet eftersom det fyller en viktig lucka. Att skriva ”lägst antal” eller ”det minsta antalet” riskerar att krångliga till det i onödan.
Det passar dessutom väl in med andra etablerade ord som illa, värre, värst liksom stor, större, störst.
röstboskap (substantiv)
En eller flera personer som på något sätt utnyttjas för att komma över deras rösträtt i ett demokratiskt sammanhang. Mest noterbart är den så kallade FRA-lagen där kritiska ledamöter ”talades till rätta” för att rösta i linje med partiet.
Som den ordfetischist jag är, tänkte jag lära dig nya, krångliga och kanske udda ord men som ändå är bra att känna till. Inte minst för att nyansera språket, utan för att det är lättare att ibland använda ett ord som i sig redan förklarar en krånglig metodik.
spankulera (verb) ~de ~t
att promenera lugnt och bekymmerslöst, ”spankulera omkring på stan”.
Och en bonus:
flanera (verb) ~de ~t
att vandra omkring utan bestämt mål ofta under betraktande av folklivet, ”flanera på stan”.