Nationalencyklopedin

Wikipedia och källkritik är två vanliga ordkombinationer. Eftersom vem som helst kan ändra information måste man inta ett kritiskt förhållningssätt. Wikipedia anses därför som mindre pålitligt. Trams, säger jag.

Denna utveckling är bra. Att måla ut vanliga uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin som ett verk man inte behöver källgranska är naivt. Trots att en NE-artikel i regel bara skrivs av en expert och sedan faktagranskas av en redaktör, har det nationella uppslagsverket väldigt bristfälliga källhänvisningar – om ens några.

Tittar man på en artikel på Wikipedia hittar man förvisso en skiftande kvalitet men också en otrolig bredd och emellanåt ett väldigt djup. I större och framför allt mer kontroversiella artiklar finner man referenser till nästan varje påstående genom fotnoter. Detta gör att det blir betydligt lättare att faktiskt källgranska än Nationalencyklopedin som är skriven av experter som förmodas ha rätt enbart på basis av sin titel.

Wikipedia bör vara starten i ditt faktasökande, inte slutet. Detsamma bör gälla alla uppslagsverk och ingenting som på något vis bara gäller en wiki. Kom ihåg att ju mer extraordinärt ett påstående är, desto mer extraordinära bevis krävs. Man bör aldrig ta saker för givna oavsett vilken källan är. Det viktigaste är metoden, det vill säga hur man har kommit fram till ett givet påstående. Och då spelar det ingen roll om källan heter Nationalencyklopedin eller Wikipedia. Även Dagens Nyheter stämmer in i denna kritik men fokuserar dock bara på Wikipedia, Källkritik behövs när du använder Wikipedia, men där nämns den bristande utbildningen i källkritik som förekommer i skolan.

På Wikipedia kan man dessutom följa arbetet med en specifik artikel genom dess diskussionssidor. Man kan där enkelt se vilka påståenden som vållar huvudbry bland wikiskribenterna och därmed också vilka påståenden man själv behöver källgranska närmare. Per Gahrton kallar det en skendemokrati, men det bör snarare betraktas tvärtom. Att få alla verktyg tillgängliga för att se vilken mening som ändrats, och dessutom få syftet med redigeringen förklarat på diskussionssidorna, är minst sagt allt annat än skendemokrati. En sådan funktion saknas på de traditionella uppslagsverken och det går inte att se tankebanorna kring en artikel. Att det förekommer missbruk bör man förstås vara medveten om, men denna vetskap bör snarare göra oss mer skeptiska vilket i sin tur gör att vi dubbelkollar påståenden än tar dem för givna.

Allt handlar i slutändan om hur man hanterar de respektive uppslagsverken. Den som trodde att Nationalencyklopedin skulle läsas och sedan accepteras som fakta trodde således fel. Källkritik är något universellt och ska inte bara förknippas med internetmedier.

Uppdaterat: Wikipedias svenska ordförande har svarat på Per Gahrtons kritik.

Nationalencyklopedin har gjort en rejäl ändring. Bort med det gamla, och in det med nya. Den rör sig nämligen om en helomvändning från en grå, statisk webbplats till en mer levande och dynamisk dito.

I kampen mot Wikipedia är det nog en vettig strategi. Alla förbättringar som kan hjälpa användaren att lättare och mer effektivt hitta information är av godo. Olyckligtvis har jag ingen skärmdump av deras gamla gränssnitt, men du får nöja dig med deras nya:

Startsida:

Startsidan visar ett taggmoln i regnbågsfärger med det ”hetaste för stunden”, det vill säga uppslagsord som förmodligen är mest visade. En intressant social funktion bland många.

Sökresultat:

Sökresultaten känns mer relevant, till skillnad från innan då en lång lista visades upp. Nu kan man välja att avgränsa sin sökning bland bilder, tabeller, ordlistor med mera.

Uppslagsord:

Vid uppslagsorden finns tre val: lång, kort eller enkel. De är självbeskrivande och anger längden på texten respektive nivån på språket. Tidigare kallas artiklar skrivna på enkel svenska för ”Junior”, men de har gissningsvis insett att även vuxna svenskar har nytta av enkelt språkbruk.

Min sida:

På ”Min sida” kan jag lägga upp filer och så kallade ”paket” som jag delar med mig till andra. Varför man ska göra det framgår inte riktigt, men jag kan inte låta bli att bli lite nyfiken på vilka intentioner de har med funktionen.

Än så länge är webbplatsen väldigt instabil och kraschar för jämnan, men det framgår av deras information. Det ska bli intressant att följa Nationalencyklopedins utveckling, då den är något jag använder dagligen i mitt arbete, tillsammans med Wikipedia.

Vissa hävdar att det inte går att lita på Wikipedia eftersom vem som helst kan ändra innehållet, men studier har visat att det nödvändigtvis inte behöver vara så. I stället är det källkritik som är det viktiga, inte avsändaren. I en informationsteknologisk tid är fler människor insatta i smala ämnen och kan med en enkel knapptryckning ändra innehållet. Vi får se om även wikin kommer till Nationalencyklopedin.

Källkritik behövs bara på Wikipedia? Trams.

Nationalencyklopedin fräschar upp sin webbplats och blir mer social