Hur långt är nyhetsdygnet? Genom att titta på tidpunkten då 866 755 artiklar publicerats är det relativt enkelt att hitta en gemensam nämnare. Innan lunch på vardagar. Då är det som grötigast.
I tabellen nedan ser du antal artiklar som publicerats vid en given tidpunkt från de tolv största svenska nyhetssajterna. Totalt rör det sig om 17 månader bakåt.
Nyhetsdygnet sträcker sig huvudsakligen från klockan sex på morgonen till nio på kvällen.
Ju rödare färg i tabellen ovan, desto mer artiklar publiceras vid en given tidpunkt.
Här finns det dock flera skillnader mellan nyhetssajterna. Dagens Nyheter, exempelvis, publicerar nyheter relativt tidigt under dagen med störst andel av artiklarna vid klockan sex (8 procent) och klockan nio (9 procent) på morgonen. Aftonbladet har däremot med en mer jämnare publicering under arbetsdagen med en sakta ökning i publiceringstakten fram till lunch – 7 procent av artiklarna publiceras vid klockan elva på förmiddagen. Aftonbladets nyhetssajt uppdateras hela tiden med nyheter under dygnet.
Jag är dock lite bedräglig med denna tabell. Det är förstås meningslöst att använda så många artiklar för en sådan simpel tabell.
Det räcker med att titta på några veckor för att utröna mönster eftersom journalisternas arbetssätt sällan är slumpmässigt. Men närvaron av höga siffror gör att människor ofta tror mer på resultatet jämfört med låga siffror. Det finns många teorier om varför, en är exempelvis elaboration likelihood model. Teorin skiljer mellan två sätt att fatta beslut, ett snabbt och automatiskt (heuristiskt) samt ett långsamt och rationellt. De som övertygas av höga siffror tillhör därmed den förra gruppen av beslutsfattande, det vill säga snabbt och automatiskt.
WordPress är byggt av datornördar. Det finns inget vettigt arbetsflöde, inlägg har antingen statusen utkast eller publicerad. Och så jobbar ju sällan en nyhetsredaktion. Men det finns botemedel för journalister som arbetar tillsammans i en redaktion med redaktörer och reportrar.
Det digitala arbetsflödet går ungefär till så här: Reportern skriver texten i WordPress. Redaktörens inkorg får sedan ett brev från WordPress som säger att det finns en ny artikel för granskning. Redaktören ger feedback på ändringar eller publicerar artikeln.
Reporten skriver och redaktören godkänner
Det är ungefär så Edit Flow fungerar som också hjälper till med detta:
Du kan ha olika status på nyhetsinläggen som meddelar var i arbetsflödet en nyhet befinner sig (assigned, draft, pending review, pitch och waiting for feedback).
Redaktören kan ge kommentarer på inläggen direkt i WordPress så att man slipper skicka e-postmeddelanden till varandra.
Förutom själva brödtexten kan du även skriva en kort beskrivning av nyheten (motsvarande ingress), platsen där nyheten äger rum och dessutom ange deadline för nyheten.
Du ställer själv in vilka användargrupper som ska vara tillgängliga (redaktörer, reportrar, fotografer etc) och vad de kan göra med dina texter.
Du får dessutom en kalender där du kan planera in när artiklarna ska skrivas och en ”story budget” där du ser hur det går för respektive artikel innan deadline.
Det är faktiskt en mycket kompetent kamrat till din WordPress som kan ge dig en närmast komplett virtuell redaktion. Edit Flow är förvisso fortfarande under utveckling men du kan redan nu krama ur mycket kraft ur Edit Flow.
Ibland vill du ju publicera ett antal artiklar vid olika datum. För att hålla koll på vad som publiceras härnäst är Dashboard Scheduled Posts en plugin för dig. Det är inte krångligare än vad det låter, du får en liten ruta på förstasidan (panelen) där kommande texter visas. På så vis kan du enkelt hålla koll på vad som komma skall.
Du får visserligen den här funktionen när du har Edit Flow (till och med en prydlig kalender), men Dashboard Scheduled Posts passar dig som faktiskt vill se vilka inlägg som ska publiceras framöver direkt på panelen.
Ett alternativ till Dashboard Scheduled Posts är Editorial Calendar. Den ger dig i stället en vanlig kalender på en helsida där du kan dra och släppa artiklarna på det datum du vill att de ska publiceras. Den påminner mycket om Edit Flows kalenderfunktion, men om du inte behöver allt som Edit Flow erbjuder kan Editorial Calendar ge dig viktiga planeringsverktyg. (Editorial Calendar är i mitt tycke enklare att arbeta med.)
Liveblogga enkelt med Live Blogging
Om du behöver liveblogga från ett event kan det hända att du måste uppdatera samma inlägg flera gånger. Och det kräver ju ett antal klick, skrollningar och knapptryckningar.
För att göra det enklare för dig kan en plugin som heter Live Blogging kanske passa. Den uppdaterar samma inlägg men lägger in datum och valfri textsnutt åt dig, på rätt plats, så att du kan fokusera på att liveblogga i stället för att kolla på klockan. Live Blogging kan också skicka ditt livebloggande direkt till Twitter, vilket sparar ytterligare värdefull tid.
Kolla in videon hur det fungerar:
Har du fler tips på hur journalister kan använda WordPress på ett bättre sätt? Dela med dig i kommentarerna.
För ett tag sedan läste jag The Media and Political Process av Eric Louw, och förutom att vara en bra bok om politisk kommunikation, bjöd den också på följande guldkorn till citat – som handlar om relationen mellan journalister och politiker.
Vad politiker måste göra i en medialiserad politik (sidan 25ff):
Secondly, the televisualization of politics altered the sort of people selected to be performance-politicians […] What is now required is an ability to wear whatever ’face’ (mask) one’s minders require: to perform in front of television camers; to look attractive and/or ’leader-like’ on screen; to speak in sound-bites; and preferably say nothing substantive when journalists are around.
Vad politiska journalister tror om sig själva (sidan 71):
Central to liberal journalism’s professional ideology is the notion that journalists serve the public by acting as watchdogs. […] this notion has grown into a package of fantasies political journalists now believe about themselves, i.e. […] A self-image of themselves as tough, rugged individuals fighting for truth and justice […] These fantasies generate a sense of being an elite group among political journalists.
Journalisternas makt (sidan 73ff):
It is also a ’negative power’, because journalists do not have the power to make policy or allocate resources, but they can (in certain circumstances) undermine those with such power. Hence, journalists have (sometimes) the power to frighten politicians and to mobilize ’moral panics’ and ’groundswells of hostility’ to policies.
Kort sagt har journalister vanföreställningen att de tillhör den politiska eliten men kan egentligen bara skrämma politiker och framkalla moralpanik bland allmänheten. Politiker å andra sidan gör bäst i att inte säga något av substans, över huvud taget, i närheten av en journalist, och ska helst bara vara en bildskön snubbe som ser ut som en ledare i tv-rutan. 😀
För ett tag sedan läste jag ”Våldtäktsman friad” på en tidnings förstasida. Rubriken är på bara två ord, men den säger att personen ifråga är en våldtäktsman. Den som visats vara oskyldig i domstol skall också anses vara oskyldig. Genom ett medvetet val av värdeladdade ord styrs vi in i tolkningar som vi tror är våra egna. Men vi luras.
Titta här:
”Kvinnor tvingas stanna hemma med barnen medan mannen får gå iväg för att jobba.”
Om vi vänder på resonemanget får det en annan innebörd:
”Kvinnor får stanna hemma med barnen medan mannen tvingas gå iväg för att jobba.”
Det konkreta som händer i meningarna är densamma. Men värdet av orden, ”tvingas” och ”får”, och hur de ska tolkas bestäms av skribenten. Att använda värdeladdade ord, eller rent av felaktigheter som i våldtäktsfallet, faller lätt igenom för den okritiska läsaren. Du.
Kom ihåg att ett företags främsta uppgift är att dra in pengar åt sina aktieägare, i synnerhet är det sant i storbolag. Ju märkvärdigare och mer laddade nyheter, desto mer läsare. Ett effektivt retoriskt grepp är att tilltala läsarens förakt mot orättvisor. ”Våldtäktsman frias.”
Objektivitet är ett begrepp som saknar neutralitet i nyheter. Alla nyheter är vinklade i någon form, även public service. Frågan är inte om, utan hur mycket. Även den nyhet som återspeglar verkligheten bäst av alla åsidosätter inte bolagets kraft att begränsa urvalet av nyheter.
Varje dag måste redaktörer ta beslut om vilka nyheter som ska synas i tidningen eller i tv-rutan. Besluten grundar sig av redaktionella skäl och, i slutändan, av aktieägarnas intresse. Pengar.
Att Philip Morris, som tillverkar cigaretter, tar sig an ett socialt ansvar med att begränsa rökning bland ungdomar är bara ett skenbart sätt att lugna aktivister och därmed negativ marknadsföring. Aktieägare är intresserade av avkastning. Cigaretter ger cancer. Det är fakta. Allt som hänt i Sverige är 18-årsgräns och en klisterlapp på paketet som säger att det är farligt.
En av världens största mediakoncern, News Corporation som ägs av Rupert Murdoch, driver tidningar och tv-kanaler över hela världen. Deras inverkan på vad människor får reda på är ofattbar. Nyheter är vad de säger är nyheter.
Om Philip Morris köper reklamtid hos News Corporations alla mediekanaler kan det vara en affär värd miljarder. Det ligger därför inte i News Corporations intresse att visa inslag som starkt kritiserar rökning i allmänhet eller Philip Morris i synnerhet. Tvärtom. De lär göra allt vad som krävs för att tysta det. Det har också hänt. Och händer fortfarande.
Krig är bra för ekonomin
Det finns ingenting som krig som sätter pengar i lika stor rullning. Den som har ett finger med i ekonomin kommer därför att göra sig en ordentlig avkastning på krigets offer. Att hitta ursäkter för att ge sig in i en väpnad konflikt eller försöka dra ut på den så länge som möjligt ger en närmast enorm avkastning.
IBM sålde hålkortsmaskiner till nazisterna. Guld och olja steg kraftigt under Irakkriget. Hitler fick den tyska ekonomin att blomstra innan kriget.
Den svenska maktkoncentrationen
I Sverige äger Schibsted Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Bonnier äger bland annat Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Svensk Filmindustri och TV4. MTG, som ingår i Kinneviksfären äger TV3, Viasat Sport, TV1000, TV6, ZTV, TV8, RIX FM med flera. Två bolag kontrollerar alltså alla nyheter du ser på svensk tv. SBS äger å andra sidan Kanal 5, men kanalen saknar nyhetsrapportering.
Den som tror att fler tv-kanaler innebär större mångfald och demokrati tar fel. Endast genom fler mindre bolag kan man uppnå bättre yttrandefrihet.
De flesta nationella och lokala tidningar får sina nyheter från TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Den ägdes från början gemensamt av alla nyhetsbolag. TT stod fram till 1995 för alla nyheter i Sveriges Radio.
TT är i dag privatägt med helägda dotterbolagen TT Spektra och Scanpix. Tänk på att Aftonbladet äger den största andelen av TT, 20 %. Och därmed äger Schibsted 20 % av TT.
Kraven på trovärdigheten hos nyheter är av naturliga skäl väldigt höga vid TT. Men om de väl slipprar igenom innebär det en fullständig nationell penetration. Även tack vare att medier ofta läser varandra för att undvika att missa något. Detta får konsekvenser:
Att få saker om bakfoten är inte enda sättet att rapportera felaktiga nyheter. Man kan utelämna detaljer, antingen medvetet eller omedvetet, och därmed ge nyheten en annan tolkning.
Public service
I Sverige har vi public service, som innebär att bland annat nyheter ska rapporteras oberoende av kommersiell påverkan. Ingen reklam i SVT eller SR alltså.
Nyheterna i dessa kanaler bör därför ha högst tillförlitlighet och trovärdighet. Men sponsring förekommer dock i tv-rutan. SVT får pengar för att visa ett privat företag eller varumärke i bild. Skillnaden mellan reklam och sponsring är endast semantisk. Public service neutralitet kan därmed ifrågasättas.
Internet
Internet är den största revolutionen för yttrandefrihet och demokrati. Information och nyheter är inte längre en handelsvara för storbolag. Genom medborgarjournalistik kan information från gräsroten grävas fram och presenteras, liksom att syna eventuella bluffar som storbolagen levererar.
Problemet är att staten vill kontrollera flödet genom internet. Man använder argument som ”kriget mot terrorismen” för att minska den personliga integriteten och därmed få en större insyn i vad som sker på nätet och i ditt liv.
Det vore helt otänkbart att Posten får i uppgift att läsa alla brev som skickas i Sverige. Men förslag om att genomsöka all elektronisk post som skickas över landets gränser är redan uppe på dagordningen, men tack och lov bordlagda tills vidare.
Detta är dock en parentes att internet faktiskt kan mynna ut i ett övervakningsscenario i stil med Big Brother. Ett Bodströmsamhälle.
Källkritik
Att kritiskt ta till sig nyheter är därför det enda sättet. Utgå inte från att allt du hör är sant, eller att du får reda på allt som händer överallt.
Källkritik är kritisk granskning av en källas sanningsvärde. Det låter självklart, speciellt för en nyhetsredaktion. Men stress, tidsbrist och viljan att vara först med en nyhet gör att många tullar på regeln. Man ska alltid tänka kritiskt; vem som har skrivit materialet, vem som står bakom bolaget, hur gammal nyheten är och om det kan vara fråga om reklam eller annan marknadsföring.
Filmtips
The Corporation
Orwell Rolls in his Grave
Fahrenheit 9/11 (av Michael Moore)
Manufacturing Dissent (kritik mot Michael Moore)
Thank You For Smoking
Var kritisk. Tänk på att demokrati inte är något automatiskt skydd mot diktatur. Hitler tog makten genom demokratiska val och manipulativa och populistiska idéer. Bara för att man upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir det inte automatiskt en sanning. Du måste vakna och förstå att folk styr ditt liv utan att du vet om det.
Ta också en titt på mediekritik.nu som listar felaktigheter av svenska medier.
Scen ur Network (1976), fyra minuter
”You’re beginning to believe the illusions we’re spinning here, you’re beginning to believe that the tube is reality and your own lives are unreal. You do. Why, whatever the tube tells you: you dress like the tube, you eat like the tube, you raise your children like the tube, you even think like the tube. This is mass madness, you maniacs. In God’s name, you people are the real thing, WE are the illusion.”
Peter Finch som nyhetsankaret Howard Beale i Network (1976)
(Denna artikel skriver jag, Peter Dahlgren, i huvudsak i egenskap av chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Voodoo Film).
