Google

Nu kan man manipulera Googles algoritm!

Jag finner det märkligt att man på senare år kan läsa artiklar om hur Googles algoritmer kan manipuleras. Här är ett exempel: Facebooks algoritmer manipulerades inför USA-valet. (Jag väljer att undvika den tekniska diskussionen om att man inte manipulerar någon algoritm över huvud taget, utan indirekt manipulerar Googles index.)

Fenomenet med att ändra innehåll som Googles sökmotor utgår ifrån har funnits länge, och har gått under namnet sökmotoroptimering eller sökmotormarknadsföring. Jag har till och med gett tips på sökmotoroptimering för 13 år sedan på den här bloggen, innan jag började jobba på universitet och skriva om andra saker. Tanken med sökmotoroptimering är dock enkel. Eftersom Google använder orden i länktexterna för att (delvis) avgöra vad en hemsida handlar om innebär det att man kan påverka sökresultaten genom länktexterna på en hemsida. Redan 1999 uppdagades de första större påverkansförsöken med så kallad Googlebombning, att få vissa hemsidor att hamna högre upp i sökresultatet på helt irrelevanta sökord.

Kanske fick det mest uppseende under det amerikanska presidentvalet 2004. När man sökte på ”miserable failure” dök nämligen George W. Bush upp som första förslag i sökresultatet. På andra plats Michael Moore.

Det kollektiva minnet, åtminstone uttryckt i dagstidningarnas texter, om vad som har hänt tidigare i historien är relativt kort. Däremot kan sökmotoroptimering förstås ha större politisk betydelse nu än för 14 år sedan. Men än så länge verkar många tyckare anta att det påverkar val, snarare än att faktiskt visa att så är fallet. Men kom ihåg, det som kan antas utan belägg kan lika väl avfärdas utan belägg.

Googles problem med jämställdhet

Titta här. När Google ska hylla kvinnorna i it-branschen på Twitter så lyfter de upp en man. Är det inte ganska typiskt för vårt samhälle?

Life at Google

Det ledde till en mängd ifrågasättande kommentarer om hur man kan sätta en man i ett sådant sammanhang. Nedan har jag sammanställt ett axplock från den ursprungliga tweeten med Yossi som Google skrev:

Life at Google

Visst gör de rätt i att kritisera och håna Google?

Men vänta.

Är det så att vi har fått hela bilden? Eller kan det vara så att en enskild tweet ska få representera hela företagets hållning kring frågan, eller kanske till och med problemen i hela samhället?

Tittar man lite längre bak i Googles Twitterflöde ser man att de lyft fram två kvinnor tidigare.

Dels Roshni:

Life at Google

Och dels Rachel:

Life at Google

Dock fick inte dessa tweets lika många retweets eller favoriter. Man kan tolka det som att det är viktigare att lyfta fram det ”dåliga” exemplet än de bra, för att på så vis exempelvis kunna (1) belysa orättvisorna i samhället, (2) ha något gemensamt att samlas och skratta åt, (3) uttrycka sig kreativt med roliga bilder eller montage, eller något liknande.

Om man trycker på länken i den första tweeten med Yossi kommer man till en sida som berättar om it-projektet och tidigare personer som pratat om det. Det är med andra ord en serie inlägg där olika personer har fått komma till tals – två kvinnor och en man hittills.

I sociala medier är det allt som oftast enskilda inlägg som får agera som exempel och representera vissa ideologiska tolkningsramar. Det finns många politiska exempel, men kanske inte något som är så tydligt som jämställdheten som reduceras till kvantifierbara representationer (det vill säga att vardera kön ska uppta 50 %).

Antalet retweets eller delningar blir sedan ofta ett uttryck för personers instämmande, eller helt enkelt indirekta uppmaningar av typen ”titta här vad korkat”.

Tillvägagångssättet att välja ut ett enda exempel som får ingå i en berättelse om samhället (och dess förmodade förfall) är också praktiskt eftersom man kan dela vidare meddelandet och lägga in sin egen gestaltning av exemplet. Det framgår heller inte vad man har uteslutit från gestaltningen, såvida inte en kritisk person börjar nysta i vad som skrivits tidigare.

Ditt inlägg på sociala medier kommer med andra ord att misstolkas i sin enskildhet, skild från dina övriga inlägg. Men inlägget kommer också att infogas i en godtycklig berättelse om samhället. Det är lite paradoxalt egentligen.

Google sprider upphovsrättsskyddat material: cachar torrent-filer

Google cachar torrent-filer som leder till upphovsrättsskyddat material. Därmed bör Google betraktas som medhjälpare till upphovsrättsintrång. Åtminstone om man beaktar likheterna med den aktuella Pirate Bay-rättegången.

Jag testade att söka efter följande fras på Google:

wedding crasher filetype:torrent

Wedding crashers torrent Google

Notera länken Se som HTML-version i sökresultatet ovan. Det leder till en cachad version av torrent-filen förutom den vanliga länken som leder till målservern. Med andra ord lagrar Google med all tydlighet metadata som kan leda till upphovsrättsskyddat material.

IDG skriver om den sjätte dagen i Pirate Bay-rättegången – Antipiratbyrån och IFPI pressade av försvaret – och det som intresserar mig mest är om en sökmotor för torrent-filer är att betrakta som upphovsrättsbrott. Kan man då åtala Google för medhjälp till upphovsrättsbrott? Det förefaller rimligt med tanke på att det går att hitta samma information där, om än i mindre organiserad form.

Henrik Pontén:
– Vad är skillnaden på Google och Pirate Bay?
Anders Nilsson:
– Google söker html-kod och länkar vidare till andras material. Söker jag efter ett matrecept kan jag få upp en sida från Aftonbladet. Pirate Bay söker bara bland de torrentfiler som finns indexerade på sajten. Söker jag på ett matrecept där får jag upp ett helt annat resultat. Huruvida Google även kan cache:a torrentfiler låter jag vara osagt.

Men jag låter det vara sagt. Google cachar torrent-filer, vilket gör att varken Pirate Bays eller Googles webbplatser är så okomplicerade som de kan vara vid en första åsyn. För att säkerställa sådana typer av upphovsrättsintrång måste det till signifikant censur, filtrering och blockerande av allt som kan tänkas bryta mot upphovsrätten. Och då blir det lätt att man kastar ut barnet med badvattnet.

Google stängde av bloggar på grund av spamflaggad e-postadress

Google tycks ha ett ganska sjukt system vad gäller att stänga ned användare. Joakim Jardenberg på utvecklingsbolaget Mindpark har fått tre bloggar nedstängda. De tre bloggarna ligger hos tjänsten Blogger.

Anledningen är att Google har markerat hans e-postadress på Gmail som en spamadress. Detta ställer då naturligtvis frågan om det fungerar likadant på alla Googles användarkonton, exempelvis för AdWords eller AdSense.

Problemet som kan uppstå är ju att någon ”kapar” din e-postadress och skickar ut mängder med spam med den. Därefter stänger Google av ditt konto och du kan få svårighet att få tillbaka all den information du givit bort till Google, eller för all del innestående betalningar på ditt AdSensekonto.

Trots de negativa effekterna är detta en god indikator på vad som kan hända när ett företag får för mycket makt. Och speciellt om du förlitar dig på att Google alltid ska finnas för dig, och bygger hela din verksamhet kring deras tjänster. Att ha ett alternativ till hands är därför nödvändigt, och att inte låsa kritisk data mot en viss leverantör.

Starta din blogg på en egen domän, välj dubbla statistikverktyg och förlita dig inte på Google Docs för att lagra dina dokument, utan spara säkerhetskopior. Sannolikheten för att du ska uteslutas från sökmotorn är dock tämligen liten.

Samlade länkar om Googles webbläsare Chrome


Ingen har väl missat att Google har släppt en egen webbläsare som de kallar Chrome. Min första anblick är att det är ett väldigt avskalat program. Det enda man ser är i princip det man använder mest; adressfält och de vanligaste navigeringsknapparna. Sökningar sker direkt i adressfältet.

Här följer ett antal länkar som kan vara intressanta:

Ladda ned och testa. Ett tips är att testa det i Virtual PC så slipper du fylla ditt eget system med skräp. Vi får heller inte glömma att en ny beta av Internet Explorer finns ute att testa. Det är nödvändigt att hålla koll på ändringarna i webbläsarna på ett tidigt stadium. Då slipper du huvudvärk när de väl finns för den stora massan, eftersom dina webbplatser kan sluta fungera när ändringar införs.

Kollektiv intervju med Googles vd

På Fredik Wass bisonblog genomfördes en kollektiv intervju med Googles vd: Jaikububblan vs Google (Stina och Nicklas svarar på frågor).

Stina Honkamaa är Sverigechef och Nicklas Lundblad är europeisk policy manager på Google.

Det intressanta är hur intervjun genomfördes. Fredrik ställde frågor i sin Jaiku-kanal och bad läsarna att bidra med frågor till intervjun. Resultatet blev alltså en kollektivt genomförd intervju.

Schibsted lägger ned Sesam – köper index i stället

Schibsted lägger ned egna sökmotorn, skriver Dagens Media.

”Vi kommer inte länge utveckla vårt webbindex och ska byta till ett index från en partner. Vi ska också redesigna tjänsten och centrera verksamheten runt några av huvudtjänsterna” säger Schibsted Norges koncerndirektör Birger Magnus till Dagens Medier.

Det är anmärkningsvärt att företaget valde att marknadsföra sökmotorn via traditionella medier som tv och tidningar. Jämför det med Google som helt och hållet vuxit organiskt helt utan konventionell marknadsföring. Där har i stället användarna stått för ryktesspridningen och hänvisandet av nya besökare.

Det är svårt att konkurrera i traditionellt avseende med något som användarna har valt själva.

Vill man söka i svenska nätindex går det ju lika bra med Eniros webbsök (som använder Googles index). Där finns dessutom valmöjligheten att söka efter privatpersoner, kartor, gula sidorna samt köp och sälj. Hos Sesam går det bara att söka på webben, i nyheter, bilder och videoklipp.

Någon sorts positionering måste till för att man ska konkurrera. Är man nöjd med att köra Volvo köper man inte en Saab bara för att det är en annan bilmodell. Bytet i sig är inget självändamål.

När Google startade gjordes undersökningar om användare kunde se skillnad på sökresultatet i jämförelse med Yahoo. Ingen kunde det. Det som däremot skilde söktjänsterna åt var att Google hade en sökruta och en knapp. Yahoo hade drygt 130 länkar till underkategorier, och mitt i alltihop en sökruta. Det var ingen tvekan vad man skulle göras hos Google, och teknikfrälsta kunde enkelt skicka sina mindre internetbegåvade vänner dit utan att få följdfrågor vad man skulle göra.

Lärdomen är att skala av din webbplats och bara inrikta dig på saker som ingen annan gör. Att försöka vara ”bäst” i sin kategori är svårt eftersom det är ett ord som betyder olika för flertalet.