WordPress för journalister: Så får du bättre arbetsflöde för redaktionen

Journalism

WordPress är byggt av datornördar. Det finns inget vettigt arbetsflöde, inlägg har antingen statusen utkast eller publicerad. Och så jobbar ju sällan en nyhetsredaktion. Men det finns botemedel för journalister som arbetar tillsammans i en redaktion med redaktörer och reportrar.

Det digitala arbetsflödet går ungefär till så här: Reportern skriver texten i WordPress. Redaktörens inkorg får sedan ett brev från WordPress som säger att det finns en ny artikel för granskning. Redaktören ger feedback på ändringar eller publicerar artikeln.

Reporten skriver och redaktören godkänner

Edit Flow

Det är ungefär så Edit Flow fungerar som också hjälper till med detta:

  • Du kan ha olika status på nyhetsinläggen som meddelar var i arbetsflödet en nyhet befinner sig (assigned, draft, pending review, pitch och waiting for feedback).
  • Redaktören kan ge kommentarer på inläggen direkt i WordPress så att man slipper skicka e-postmeddelanden till varandra.
  • Förutom själva brödtexten kan du även skriva en kort beskrivning av nyheten (motsvarande ingress), platsen där nyheten äger rum och dessutom ange deadline för nyheten.

Du ställer själv in vilka användargrupper som ska vara tillgängliga (redaktörer, reportrar, fotografer etc) och vad de kan göra med dina texter.

Du får dessutom en kalender där du kan planera in när artiklarna ska skrivas och en ”story budget” där du ser hur det går för respektive artikel innan deadline.

Det är faktiskt en mycket kompetent kamrat till din WordPress som kan ge dig en närmast komplett virtuell redaktion. Edit Flow är förvisso fortfarande under utveckling men du kan redan nu krama ur mycket kraft ur Edit Flow.

Du kan ladda ned Edit Flow från WordPress webbplats. Det finns också fler plugins med arbetsflöde på agendan.

Vad ska publiceras härnäst?

Ibland vill du ju publicera ett antal artiklar vid olika datum. För att hålla koll på vad som publiceras härnäst är Dashboard Scheduled Posts en plugin för dig. Det är inte krångligare än vad det låter, du får en liten ruta på förstasidan (panelen) där kommande texter visas. På så vis kan du enkelt hålla koll på vad som komma skall.

Du får visserligen den här funktionen när du har Edit Flow (till och med en prydlig kalender), men Dashboard Scheduled Posts passar dig som faktiskt vill se vilka inlägg som ska publiceras framöver direkt på panelen.

Ett alternativ till Dashboard Scheduled Posts är Editorial Calendar. Den ger dig i stället en vanlig kalender på en helsida där du kan dra och släppa artiklarna på det datum du vill att de ska publiceras. Den påminner mycket om Edit Flows kalenderfunktion, men om du inte behöver allt som Edit Flow erbjuder kan Editorial Calendar ge dig viktiga planeringsverktyg. (Editorial Calendar är i mitt tycke enklare att arbeta med.)

Liveblogga enkelt med Live Blogging

Om du behöver liveblogga från ett event kan det hända att du måste uppdatera samma inlägg flera gånger. Och det kräver ju ett antal klick, skrollningar och knapptryckningar.

För att göra det enklare för dig kan en plugin som heter Live Blogging kanske passa. Den uppdaterar samma inlägg men lägger in datum och valfri textsnutt åt dig, på rätt plats, så att du kan fokusera på att liveblogga i stället för att kolla på klockan. Live Blogging kan också skicka ditt livebloggande direkt till Twitter, vilket sparar ytterligare värdefull tid.

Kolla in videon hur det fungerar:

Har du fler tips på hur journalister kan använda WordPress på ett bättre sätt? Dela med dig i kommentarerna.

Dela inte upp din webbtext på flera sidor

Om du har en lång artikel är det sällan en bra idé att dela upp den på flera sidor. Använd i stället en enda lång sida. Att skrolla är inte farligt.

På senare tid har en del webbplatser valt att dela upp långa artiklar på flera sidor, vilket kräver ett klick framåt. Tanken är förstås god, man vill inte skrämma iväg läsaren med för mycket text på en gång. Men det uppstår i stället ett annat problem, nämligen att man måste klicka sig fram och vänta på att sidan laddas klart innan man kan läsa nästa del, och man kan inte heller skaffa sig en enkel överblick. Jag har till och med sett skräckexempel där webbdesignern delat upp varje stycke på en ny sida, vilket innebär att man inte får något sammanhang i texten utan tvingas klicka fram och tillbaka varefter frustrationen ökar: ”Ge mig texten på en gång så bestämmer jag själv hur jag vill läsa den!”.

M3 – ett avskräckande exempel

Tidningen M3 delar regelbundet upp sina artiklar på olika sidor, som synes nedan i denna artikel som är drygt 1 000 ord och 5 800 tecken (lite mindre än två utskrivna A4-sidor text):

M3 har valt att lägga två stycken text på varje sida (med bild mellan styckena), vilket gör sidorna väldigt innehållsfattiga. Google vill i bästa fall ha minst 500 ord på en sida, så den här utformningen är dålig ur nästan alla aspekter.

Problemet bottnar ofta i en (van)föreställning att mycket text är jobbigt för läsaren, och att man bäst delar upp den i mindre bitar. Och det är förstås helt sant, men utförandet har tyvärr missuppfattats. Vad man ska göra är att använda mellanrubriker och andra typografiska element som delar upp texten i mindre bitar. Inte nya sidor. För även om vi traditionellt sett skannar webbtexter så blir internet mer och mer vårt primärmedium för att faktiskt läsa text av olika slag (av det enkla skälet att fler av texterna finns på nätet).

Användbarhetsexperten Jakob Nielsen ger dessutom följande tips när han pratar om Mini-IA: Structuring the Information About a Concept:

If you have a long article, it’s almost never good to simply chop it up into a linear sequence of pages. If the only navigation is a link saying ”continue” or ”next page,” then it’s typically better to stick it all on a single page and rely on scrolling instead of page-turning.

Ett undantag är iPad och andra tablets eftersom de har naturliga gester för att byta sidor. Dessutom bör man på en e-handelssida använda sig av olika sidor vid betalningen eftersom de följer logiskt efter varandra. Först granskar man innehållet i kundvagnen, sedan får man fylla i betalningsuppgifter på andra sidan och till slut, på tredje sidan, får man bekräfta sitt köp. (Man kan ju inte gå till sidan tre utan att först ha gått igenom de föregående.)

Wikipedia – ett inspirerande exempel

Många av Wikipedias texter är väldigt långa, som denna om Bipolär sjukdom, men har utomordentligt bra disposition så att man ändå enkelt kan hitta det man letar efter:

Artikeln har drygt 6 300 ord och 45 000 tecken som ger drygt 14 stycken A4-sidor text. Den är alltså mångdubbelt längre än M3:s webbtext, men ändå betydligt enklare att navigera i. Förvisso finns det ingen reklam på Wikipedia, vilket kan bidra till att den uppfattas som renare, men i det här fallet är vi endast intresserade av strukturen på själva webbtexten. Med ett konsistent val av mellanrubriker och underrubriker har Wikipedia grupperat informationen i logiska block som är enkla att hitta (innehållsförteckningen ligger dessutom överst i texten, inte underst som hos M3).

Jakob Nielsens tips är att dela upp innehållet i delar på detta sätt:

In many situations, the best alternative is to chunk information into individual content units, focusing on logical cohesiveness; you can then describe each unit accordingly and let users navigate directly to the unit that meets their needs. (Note: ”page 3 of 5” is neither descriptive nor deserving of its own page.)

Hur du bygger upp ditt textinnehåll handlar alltså mer om vanlig traditionell textbearbetning snarare än några tekniska finesser som paging (att bläddra mellan sidor). Läs gärna Konsten att formatera dina inlägg och artiklar för att lära dig mer.

Hur vi läser på nätet (och hur dina webbtexter bör se ut)

Objektorienterad CSS

CSS har varit en enkel sak i alla tider – det är ba å gör’t. Men här kommer en idé som omkullkastar hur jag arbetar med CSS: Objektorienterad CSS.

Ett exempel är att man inte ska använda ID i selectors, det vill säga skriva så här:

#post {width: 400px}

I stället ska man bygga modulbaserade komponentbibliotek, vilket kanske låter komplicerat men det handlar om legoblock som appliceras på innehållet.

Man kan fråga sig vad vitsen är med att skriva CSS på det här viset, men uppenbarligen ska det ge snabbare rendering i webbläsaren. I den här videon berättar Nicole Sullivan, som tidigare arbetat med Yslow, mer om hur det fungerar:

Hon har även tillsammans med en kollega gjort verktyget CSS Lint som är ett väldigt strikt valideringsverktyg för CSS.

Vill du börja med objektorienterad CSS kan https://github.com/stubbornella/oocss/wiki vara av intresse för dig.

(Via ReadWriteWeb)

Skriver i dag på Second Opinion om ”kaklagen”

I dag publicerades min debattartikel Nya lagen om cookies ett politiskt fiasko på debattsajten Second Opinion. Det handlar om den nya cookielagen som röstades igenom häromdagen.

Från artikeln:

Förespråkarna för kaklagen menar att det skyddar användarnas integritet från otäcka annonsörer som vill kartlägga dina köpmönster. Men det finns betydligt mer graverande integritetsintrång att ta ställning till och de utförs av EU och i förlängningen den svenska staten. FRA-lagen, ACTA-avtalet, HADOPI, IPRED och trafikdatalagring innebär att staten kan samla in oerhörda mängder uppgifter om dig och ditt privatliv. Med tvång.

Läs och sprid gärna artikeln vidare. Men som den poäng jag försöker göra: Det viktiga är inte lagen om cookies, utan de andra lagarna som sätter käppar i hjulet för vår frihet.

Det finns fler marknadsföringskanaler än tv, radio och tidningar

När vi tänker medier tänker vi ofta tv, radio och tidningar. I bästa fall kanske vi även inkluderar bussreklam eller sociala medier. I ultimata fall har vi identifierat var människor möts och pratar – och inkluderar därför taxiförare. Taxiförare? säger du frågande. Javisst. Taxiförare!

I slutet av filmen visas ironiskt nog frisörer. Det är ironiskt eftersom jag minns en intressant strategi som en restaurang använde sig av. I stället för att slänga ut tusenlappar på annonser i lokaltidningen så gav de matbiljetter till frisörerna att dela ut. Frisörerna är, liksom taxiförare, ett eget folkslag som gärna låter munnens käkar jobba. Och vad passar då bättre än att ge dem något att tala om, ge bort till sina kunder och dessutom få hög status av sina egna kunder eftersom de ger mer än de tar?

Genialt säger vissa. Bra förarbete säger andra. (Och ohyggligt kreativt förstås.)

(Via Jeanette Fors-André)

Du har inte rätt att styra vad andra säger om ditt företag

Kritiker

Då och då kontaktar företag mig. De säger ”kan du ta bort dessa inlägg från ditt forum” och pekar på några användare som jämför priser för en produkt. ”De påstår att mitt företag är dyrare än konkurrenterna” fortsätter företagaren och försäkrar att de far med osanning. Men saken är den att du inte har rätt att styra vad andra säger om ditt företag. Du har däremot en rätt att göra samma sak: Att yttra dig.

Det forum jag driver är en mötesplats för människor. Jag har förvisso ett elegant regelsystem som tillämpas strikt, men det säger ingenting om att man inte får tala osanning. Jag betvivlar inte på något sätt att företagaren ifråga har rätt om sitt pris. De är säkert billigast på marknaden. Men det är däremot inte min sak, som drivet forumet, att se till att de påståenden som görs stämmer överens med verkligheten. På en öppen mötesplats har även motdebattörens åsikt rätt att komma till tals. Men med företagarens egna logik skulle jag lika väl kunna censurera honom i stället för användarna.

Häromåret var det till och med ett juridikföretag som menade att det var olagligt att ”förtala” deras företag. Jag skrattade, eftersom förtal är ett brott mot personer. Inte företag. Juridikföretaget hade alltså inte ens koll på den juridik de sålde till sina kunder, vilket är ett bottenbetyg i min bok (som är en Moleskine för övrigt). Deras kommunikation luktade naturligtvis lika bedrövlig som den tjänst de försökte våldföra sig med.

Yttrandefriheten innebär att även obekväma saker får sägas

Jag raderade förstås inget av de här inläggen, utan hänvisar helt enkelt till att vi alla har rätt att uttrycka våra åsikter och att det bästa man kan göra är att själv ge sig in i debatten i stället för att hytta med näven och ropa efter förbud.

Jag har många gånger ställt upp tankeexempel där enbart positiva saker får sägas. Vad det resulterar i är lätt att se eftersom vi redan har sådana länder och vi brukar fästa etiketten ”diktaturer” med snabblim på dem. Om du däremot försöker få den som äger forumet att radera och censurera allt du ogillar så bör du nog överväga att stå i en verkstad och svarva metallkoner i stället.

Så hur hanterar man negativ kritik?

Att dina kunder har flyttat ut på nätet innebär inte att du ska göra ditt yttersta för att hindra dem. Det innebär att du också ska flytta ut på nätet och möta dem där de finns. För som vi kan se ovan så är det en dålig idé att försöka censurera de som sprider dåliga vibbar om ditt företag. Internetmogna företag utvecklar i stället digitala strategier för att hantera besvärliga kommentarer och bygga upp sitt varumärke på nätet.

Några allmänna tips för att hantera negativ kritik om ditt företag på internet:

  • Var personlig. Det heter ”sociala medier” därför att det knyter ihop människor. Vi vill ha ett ansikte på företaget och inte bara ett företagsnamn. Utveckla en strategi för hur du ska profilera företaget i den externa kommunikation. Ska ni ha glimten i ögat eller sträva efter att verka kunniga och trovärdiga?
  • Var transparent. Visa vad du står för, vad du gör och vad du ska göra. Försök inte dölja dina intentioner eller arbetsmetoder. Det ställer krav på ditt etiska arbete och folk kan lättare få förtroende (och försvara dig) om de vet vad vad du sysslar med – och hur.
  • Dela med dig av fakta och information. Om någon säger något som är osant ska du korrigera med rätt fakta och ange källa. Gå aldrig till personangrepp eller börja hota användare. Då bör du säga upp ditt internetabonnemang i stället.
  • Vidta åtgärder. Se till att fixa problemet som du kritiseras för eller kompensera den kund som blivit drabbad. Skyll inte ifrån dig på underleverantörer, eftersom det till syvende och sist är du själv som valt underleverantören.
  • Bemöt kritiken på plats. Det är viktigt att du bemöter kritiken på den plats där den uppstod. Uppstår den på Twitter så bemöter du den på Twitter. Uppstår den på din blogg så bemöter du den på din blogg. Om du inte gör det kommer den negativa kritiken fortsätta att stå obemött (åtminstone ser det ut så). Därför gäller det att vara där dina kunder är, och hålla koll på förändringar.

Vill du inte att ditt personliga namn syns på Google?

Om du googlar på ditt eget namn, vad får du fram då? Många privatpersoner hör av sig till mig och vill att jag tar bort deras namn från mitt forum eller någon webbplats de varit med och arbetat kring. Även journalister som jag köpt (!) nyheter ifrån har velat ta bort nyheterna så att deras namn inte dyker upp vid en sökning. Det du ska göra då är att själv ta kontroll över ditt sökresultat. Bygg en hemsida med ditt eget namn som domän (jag har peterdahlgren.com) och se till att den kommer upp överst i sökresultatet. Du har som sagt inte rätt att censurera. Men du har rätt att yttra dig!

Jag måste samtidigt påpeka att yttrandefrihet är något av mina specialintressen. Förutom att som här förklara hur man bör agera så skriver jag också om yttrandefrihet ur ett politiskt filosofiskt perspektiv på mina andra blogg där jag försvarar yttrandefriheten mot galna fundamentalister som vill avskaffa den för sin egen religions skull.

Netspeak smart sökmotor efter citat (som Google Instant)

Har du hört ett bra citat på nätet men minns inte riktigt vem som sa det eller hur det sades? Vi har alla varit där.

Skillnaden är att du nu kan hitta det betydligt enklare. Med hjälp av netspeak.org kan du skriva in något ord du känner igen och omedelbart få fram förslag på citat och fraser där orden förekommer.

Netspeak

Tyvärr är källan till citatet i bilden inte min egen citatsida – Already Thought – men det beror nog på att jag först i dag lagt in permalänkar. 🙂

(Via Seth Godin)

Det låter kul, men kommer det att skala?

Uppskalning

När du bygger en webbplats finns det något mycket viktigt att ta hänsyn till. Det är hur väl webbplatsen skalar upp. Nu pratar jag inte hur väl webbservern klarar nya besökare, utan hur din affärsidé kan utvecklas. Det är hur mycket webbplatsen kan växa i förhållande till den arbetsinsats du lägger ned.

Vi ger oss i kast med två exempel så kanske det klarnar.

  • Du ska blogga. Om du ska blogga så kan din idé inte skala upp särskilt väl. Ju mer du vill att din blogg ska växa, desto mer måste du blogga. Problemet här är dygnets timmar och din förmåga att arbeta varje dag. Även om du skriver tio matnyttiga artiklar dagligen så kan du inte växa mer än så utan att gå in i väggen. Det skalar inte. Du kan förvisso anställa tio personer som bloggar åt dig, och på så vis skala upp affärsidéen. Men du är fortfarande beroende av skribenternas arbetsinsats och den begränsas också av dygnets timmar. Kort sagt, du får betala ett högt pris för en marginell förbättring.
  • Du ska få andra att blogga. Om du däremot bygger en webbplats som låter användarna blogga själva, har det inte så stor betydelse hur mycket energi du lägger ned. Om en eller hundra personer bloggar har inte så stor påverkan på din arbetsinsats. Du arbetar i princip lika många timmar varje dag. Du kan till och med ha tusentals bloggare som använder din webbtjänst. Den här idéen skalar alltså upp betydligt bättre (om man tjänar pengar på den är en annan fråga, men den struntar vi i just nu).

Hur en webbplats skalar är alltså en viktig faktor att ta hänsyn till när man kommer på nya idéer, i synnerhet när man ska uppskatta hur lång tid arbetet tar. Jag älskar att skriva text av olika slag men jag kan inte driva hur många sådana webbplatser som helst. Däremot kan jag betydligt enklare underhålla webbplatser som byggs upp av användargenererat innehåll. Eller digitala mötesplatser som jag vill kalla dem. Därför försöker jag att alltid ha en balans mellan hur mycket innehåll jag själv producerar (eller köper in), och hur mycket som användarna kan skapa.

Som jag redan nämnt är tidsåtgången en betydande faktor. Att börja blogga går snabbt, det går att komma igång inom ett par minuter och du kan lika snabbt få feedback på det du gjort. Men att bygga en bloggtjänst från grunden och sedan få folk att använda den, det tar tid och man får skörda frukten av sitt arbete flera månader eller kanske år senare. Då är det viktigt att arbeta inkrementellt genom en agil utvecklingsprocess.

Så hur ser din nästa idé för en webbplats ut, och kommer den att skala?

Uppdaterat: Under dagen publicerades passande nog detta: Video: How to Scale Your Social Business Program and Achieve Escape Velocity (Keynote)