Webbplatskritik

Nyss ringde jag till Postens serviceställe i den staden jag bor. Det var lättare sagt än gjort.

Förutom att Posten tvingar mig till ett dåligt arbetssätt med sin sökfunktion, har de också valt att gömma telefonnummer i ett java-program.

Men jag har inte java installerat så detta dyker upp hos mig i stället:

Fast jag måste använda Internet Explorer för att se detta meddelandet – med Firefox dyker det inte upp alls.

Men, säger du, de skriver ju:

…vill du överhuvudtaget inte aktivera java, kan du ändå söka serviceställen/brevlådor på sidan utan kartfunktioner.

Jovisst, jag kan få fram adress och öppettider till serviceställen. Men inte telefonnummer.

Det slutade med att jag gick till Gula Sidorna och sökte efter Posten. Givetvis dök bara ett 020-nummer upp och dit fick jag sedan ringa för att få tag på det lokala numret tilll servicestället.

Konstigt för övrigt: Gula Sidorna har också en kartfunktion men den kräver ingen java. Varför måste Posten då göra det?

Du kan roa dig själv med att försöka söka efter serviceställen på Posten.

Vårt kära Posten har en bra webbplats i allmänhet. Mycket info och i regel bra struktur. Jag skulle in och kolla om mitt paket har skickats iväg som jag beställt. Redan på förstasidan ligger en sökruta för att spåra brev och paket. Perfekt! Det är nog det som används mest, och det är bra att det har en central och lättillgänglig plats.

Men det som brister är utformningen på sökrutan för kolli:

Jag sätter markören i rutan. Den text som redan finns i rutan försvinner – smidigt. Jag klistrar in mitt kollinummer. Jag trycker på knappen spåra. So far so good.

Men nu kommer problemen. Mitt kolli finns inte!

Eftersom sökrutan är så liten kan jag inte se hela mitt kollinummer på en gång. Därför, för att försäkra mig om att jag skrivit rätt kolli så sätter jag markören i rutan igen. Den text som jag matat in försvinner eftersom det är en javascript-funktion som är tänkt att ta bort den där standardtexten ”Ditt kolli/brev id”. Som en extra bonus tas mitt kollinummer bort. Så om man ska redigera sitt eget kollinummer måste man försäkra sig om att det är rätt, för det går inte att sätta markören i rutan igen och ta bort. Det får mig att tänka på reality-serien When good pets go bad av någon anledning. 😀

Några saker att tänka på när du utformar dina formulärfunktioner:

• Stor ruta. Ha alltid (om möjligt) en stor sökruta redan från början. Jag brukar säga att man ska få plats med ”Får jag plats med detta?” i rutan. 😉
• Tydliga knappar. Det är visserligen inte svårt att lista ut att jag ska trycka på ”Spåra” för att starta sökningen, men när jag tittade översiktligt över sidan var jag ute efter ett formulär med vanliga knappar, i stället för påhittade sådana. Det finns fördelar med att hålla sig till standarder. Folk behöver inte lägga någon energi på att försöka tolka ”fiffiga mojänger”.
• Beskriv utanför rutan. Om du ska beskriva vad ett sökfält är till för (”Ditt kolli/brev id”), skriv det utanför rutan. Om man skriver in egen text i rutan så måste beskrivningen plockas bort. Det innebär att ett formulär med flera rutor blir obrukbart om beskrivningen står i rutan. Samtidigt måste man använda javascript eller någon anna ”smart” lösning för att visa beskrivning på något sätt. Alltså uppstår fler problem än vad man löser.
• Ingen smart javascript. Jag har visserligen inget mot javascript som underlättar mina uppgifter, tvärtom, men de ska inte fungera på bara ett sätt. Posten förutsätter tydligen att jag skriver in rätt kolli på en gång, och att jag inte vill redigera det. De borde ge mig lika bra möjligheter att ändra mitt kollinummer för att kunna att utföra uppgiften. Alla arbetar inte lika, och även om vi gör det så kanske vi inte trivs med det.

Kort och gott: stort, tydligt, standardiserat och enkelt. Keep it simple, stupid.

Nu tar jag och påbörjar helgen redan i morgon så då skippar vi inlägget på fredag. Trevlig helg på er!

Jag såg en bild på en ny mp3-spelare från Iriver. Verkar intressant.

Jag beslöt mig för att googla fram företagets webbplats. Inga problem, första sökresultatet. Jag går in på sidan, letar efter någon rubrik eller länk med ordet Products. Först får jag vänta lite på att flashanimationen ska laddas (du som läst tidigare vet att jag hatar flash som används på det viset).

Väl inne på flashsidan, måste jag välja kontinent, Europa. Ett nytt fönster öppnas (eftersom det är flash har jag ingen möjlighet att öppna det på något annat sätt än vad Iriver önskar). Nu måste jag välja land. Jag väljer Sverige. En ny ruta dyker upp där jag ska välja språk. Jag väljer det enda alternativet, engelska.

Först nu är jag inne på deras webbplats. Nu finns de vanliga länkarna Products, Support, About och så vidare. Konstigt nog så finns det en brittisk flagga uppe i hörnet. Varför gick jag igenom hela den processen med att välja land och språk för att ändå bli deklarerad ”brittisk”? Varför?

Dagens lärdom är enkel. Låt bli att tvinga besökaren. En produkt är lika oavsett vilken del av klotet vi bor på. Tvinga bara besökaren att välja land eller språk om det är nödvändigt. Till exempel när man behöver hjälp av supporten, eller precis ska skicka iväg en beställning.

En grundregel i användbarhet är att inte ge användaren fler alternativ än vad han eller hon verkligen behöver. Kanske ska man kunna välj en utav fem stilmallar också? Ändra bakgrundsfärg? Börja använda modeordet ”personalization” brutalt? Äsch, servera mig innehållet rakt upp och ned. No more, no less. Vill jag pilla vidare med något så gör jag det själv. Tvinga mig inte. Speciellt inte varje gång jag ska gå in på webbplatsen.

Dessutom kan man ofta se språkstödet hos besökarens webbläsare. Om en arabisk webbläsare går in på en webbplats kan man nog ta för givet att det är en arab och presentera arabisk text. Lite diskret kan man sedan ha en länk som säger något i stil med ”vill du byta språk?” jämte flaggan. (Flaggor är ett enkelt sätt att förstå språket på webbplatsen, och fungerar även om personen ifråga inte kan läsa arabiska.)