Kommunikation

Massmedier, sociala medier, copywriting, PR och journalistik och annat som har med ordets makt att göra.

Hitta böcker baserat på deras skrivstil, inte bara handling

Det här är nog det häftigaste jag sett på mycket länge. Mycket på grund av att jag är en bokmal.

Booklamp.org letar reda på böcker baserat på deras skrivstil, alltså hur de är skrivna i fråga om tempo, densitet, händelser, beskrivande text och mängden dialog.

Det finurliga är att du kan få rekommendationer på böcker som liknar den skrivstil du just har läst. I videon nedan tas Jurassic Park upp som exempel som börjar lugnt (lågt tempo, hög densitet och mycket beskrivande text) och sedan övergår i ett högre tempo (låg densitet, mycket händelser och kort beskrivande text).

När du sedan får fram en lista över rekommenderade böcker sorteras den efter betyg som hämtas från Amazon. En helt ny tjänst kryddad med Web 2.0 och mashups.

Jag tror att det här företaget kommer att bli uppköpt av Amazon eller Barnes & Noble inom en väldigt överskådlig framtid!

Jag har skrivit om språkundersökningar tidigare, bland annat Hur många ord per mening skriver du?, som bedömer språket i böcker genom hur långa meningarna är och hur svåra orden är. Men Booklamp tar det hela tjugo steg längre.

Dagens ord: oomkullrunkelig

oomkullrunkelig (adjektiv)
Påstående som inte kan bestridas eller motbevisas. ”Han har en oomkullrunkelig logik.”

Den här klassikern till ord kommer som du säkert kan lista ut från orden runka och omkull. Runka betyder, förutom att onanera, att långsamt skaka eller vaja av och an. Omkull är att dra ned något till marken eller golvet. Genom att sätta bokstaven o framför har vi en negation, det vill säga ett tvärt om-ord. Det var en oomkullrunkelig förklaring.

Runka betydde förr att skaka på huvudet. ”Runka på huvudet.”

Även om det är ett gammalt ord har det i dagens ordalag sannerligen en skämtsam närvaro. Dubbla o i början och fem sex stavelser gör ordet väldigt unikt.

Dagens ord: spankulera

Som den ordfetischist jag är, tänkte jag lära dig nya, krångliga och kanske udda ord men som ändå är bra att känna till. Inte minst för att nyansera språket, utan för att det är lättare att ibland använda ett ord som i sig redan förklarar en krånglig metodik.

spankulera (verb) ~de ~t
att promenera lugnt och bekymmerslöst, ”spankulera omkring på stan”.

Och en bonus:

flanera (verb) ~de ~t
att vandra omkring utan bestämt mål ofta under betraktande av folklivet, ”flanera på stan”.

Hur många ord per mening skriver du?

Steven Johnson gjorde en jämförelse av ord per mening i några av sina egna och andras böcker.

Words Per Sentence

Det intressanta är att vi har en viss skrivstil som återspeglar sig i böckerna. Marknadsföraren Seth Godin fanns med bland urvalet och det visar sig föga förvånande att hans böcker är kortast till antalet ord per mening. Men däremot ligger någon enstaka bok med genomsnittet när det gäller komplexa ord.

Komplexa ord räknades som ord med tre eller fler stavelser. Författaren Frederic Jameson, däremot, ligger i ett eget skikt med långa meningar och komplexa ord mest hela tiden. 53 ord per meningar ligger i toppen.

En intressant stilstudie. Hur skriver du själv?

Varför är Facebook så populär?

Facebook.

Tidningar skriver om den sociala nätverkstjänsten ofta. Kanske för ofta? Men det är hur som helst ett lysande koncept och även jag har smittats av sjukan sedan drygt två månader tillbaka.

  • Gynnar journalister. Facebook har lyckats därför att journalister är en del av målgruppen. Lite äldre, lite seriösare, avskalat och väldigt subtil textreklam. Att skriva om Facebook ligger därför varmare om hjärtat än med Lunarstorm. För många journalister har det blivit en given startpunkt i det grundläggande journalistiska arbetet. Beroende på aktivitet kan man följa en persons vardag, se bilder, vänner, intressen och allt sådant. Tillgången till information och den makt som Facebook tillskansar sig med fler och fler användare liknar George Orwells 1984. Målgruppen var från start studenter, men när mediet nådde kritisk massa finns det ingen tydlig skiljelinje längre.
  • Fokus på befintliga relationer. Facebook försöker inte knyta ihop människor som inte känner varandra. Tanken är bara att flytta ut de nuvarande relationerna i en virtuell värld. Det gynnar också de grundläggande behoven om att känna gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Det är ett enkelt sätt att visa upp sig själv inför sina vänner.
  • Namn. Inte användarnamn. Till skillnad från ICQ, MSN Messenger, Skype, Lunarstorm och andra sociala medier behöver man inte kunna något nummer, e-postadress eller användarnamn. Det räcker med namnet på personen, vilket ibland är nog så svårt. Jag träffade en lumparkompis på Systembolaget häromdagen. Några timmar senare var vi vänner på Facebook. Det hade aldrig fungerat på något annat nätverk, såvida inte personen lagt till namnet. Men på Facebook är namnet obligatoriskt.
  • Marknadsförs av användarna. Expansionen av nätverket beror på användarna själva. Det är inte Facebook som skickar ut reklam. Det är medlemmarna själva som säger åt sina vänner: Kom till Facebook du också eftersom jag tjänar på det. Den direkta nyttan med att samla alla sina vänner på en och samma plats går inte att förbise.
  • Öppen utveckling. Ett smart drag var att öppna upp Facebook för tredjepartsutvecklare. Det har såvitt jag vet aldrig gjorts tidigare. Företag kan få en del av kakan; användarnas personliga information, större spridning och samtidigt bidra till fortsatt utveckling. Det är också svårare att säga nej när en vän bjuder in dig till att lägga till en ny applikation, än om tillverkaren själv hade gjort det. Det som är bra sprids av sig självt.

Vad är hemligheten med att skriva bra texter?

”Writing is rewriting” sägs det. Jag har alltid vetat detta, men först på senare år när jag regelbundet skrivit flera gånger per dag har jag insett vad det betytt för mitt skrivande.

Hemligheten med att skriva bra texter är följande:

  • Skriv.
  • Skriv mer.
  • Skriv ännu mer.
  • Skriv lite till.
  • Skriv ytterligare lite till.
  • Skriv igen.
  • Skriv en gång till.
  • Fortsätt skriv.

Man blir ingen bra skribent genom att läsa en bok om hur man gör. Man blir en bra författare genom att hela tiden låta pennan glöda. Genom att göra saker, hela tiden under en lång period. Då blir du bra. Då är du också mer mottaglig för tips och tricks från skrivböcker, och kan omsätta dessa i praktiken på ett snabbt och effektivt vis.

När du vill skriva en artikel eller bok, tänk inte på vad du ska skriva. Bara skriv. Du kan alltid redigera i efterhand. Fel. Du skall alltid redigera i efterhand. Att redigera samtidigt som man skriver hämmar kreativiteten som du har inom dig och kan strypa musten ur texten snabbt och plågsamt för att aldrig mer infinna sig.

Jag gillar Nikes slogan. Just do it.

Har läsaren verkligen nytta av det du skriver?

En gång skrev jag ”nu har vi bytt e-postadress, den nya är…” på mitt intranät.

Kort därefter får jag ett e-brev: ”Okej, men vad behöver jag göra?”

Kontentan av detta är att jag publicerade information som i första hand gällde mig själv och de besökare till hemsidan ifråga. Ingen av läsarna på intranätet använder denna adressen. I efterhand kan jag säga att informationen var helt onödig, riktad till fel målgrupp.

Därför: tänk på vem du skriver för och om han eller hon har nytta av det du vill säga. Om du inte har något givet svar finns det heller ingen anledning för dig att trycka på Publicera. Som webbredaktör gäller det att agera filter och dela ut information till de som verkligen behöver den.

Så skriver du bra rubriker

Modern life is rubbish skriver How To Write Great Headlines.

Tipsen i korthet:

  • Nämn nyckelord och heta trender.
  • Bästa tipset någonsin: använd superlativ.
  • Sammanfatta allt i en enda mening.
  • Ställ en fråga (eller en åsikt förklädd som en fråga).
  • Använd punktlistor.

Läs också tidigare copywriting-tips jag skrivit om:

(Via Lifehacker)