Copywriting

Modern life is rubbish skriver How To Write Great Headlines.

Tipsen i korthet:

• Nämn nyckelord och heta trender.
• Bästa tipset någonsin: använd superlativ.
• Sammanfatta allt i en enda mening.
• Ställ en fråga (eller en åsikt förklädd som en fråga).
• Använd punktlistor.

Läs också tidigare copywriting-tips jag skrivit om:

• Skriv alltid rubriken först
• 10 knep för att skriva bättre webbtexter
• Så får du texter lästa
• 10 knep som ökar intresset för dina texter av Jörgen Johansson

(Via Lifehacker)

På IDG.se kan man läsa detta i dag: Rockstar Games sajnar noir-detektivspel.

Sajnar? Jag är verkligen inte konservativ när det gäller språkutveckling, men den ska inte komma från en enda person på en tidning. Speciellt inte på förstasidan.

Det finns gränser.

(Att mejla är däremot mer vedertaget, även om jag föredrar att skicka e-post. Sajna kommer i det här sammanhanget från engelskans sign, det vill säga skriva kontrakt med.)

1. Använd aldrig allitterationer.
2. Använd aldrig utländska låneord när det finns en adekvat inhemsk terminologi disponibel. Låneord är inte à propos.
3. Anmärkningar inom parentes är onödiga (även om de är relevanta).
4. Man ska aldrig generalisera.
5. Uteslut citat. Som Ralph Waldo Emerson sade: ”Jag hatar citat. Berätta för mig det du vet”.
6. Jämförelser är lika olämpliga att använda som klichéer.
7. Var inte omständlig, använd aldrig fler ord än nödvändigt – det är överflödigt, och risken är att du bara tröttar ut läsarna och får dem att tappa koncentrationen och intresse så att ditt budskap riskerar att gå förlorat i en aldrig sinande ström av ord som kanske i och för sig låter bra och vederhäftiga, men som inte har så stor betydelse i sammanhanget och kanske inte heller tillför så mycket i sak till det du egentligen vill uttrycka.
8. Var mer eller mindre exakt i formuleringarna.
9. Ettordsmeningar? Undvikes!
10. Analogier i skrivandet är som fjädrar på en orm.
11. Passivformer bör undvikas.
12. Vem behöver retoriska frågor?
13. Överdrifter är miljoner gånger värre än understatements. Lagom är bäst, heter det, men se upp så att du inte blir alltför måtfull.
14. kom ihåg att alltid börja alla meningar med stor bokstav och avsluta med punkt
15. Och börja aldrig en mening med konjunktion.
16. Om du läser igenom det du skrivit kan du vid omläsningen hitta en del upprepningar som kan undvikas genom omläsning och redigering.
17. Överdriv inte användandet av utropstecken!!!
18. Placera syftningar så nära som möjligt, särskilt i långa meningar med bisatser på tio eller eller kanske ännu fler, sitt huvudord.
19. Försök få tummen ur vagnen och sluta använda blandade metaforer.
20. Stor vikt ska alltid tas till ett korrekt val av ord och formuleringar.
21. Undvik trendiga ord och uttryck även om de låter häftiga.
22. Undvik förkortningar osv.
23. Uttryck inte uppmaningar i negativ form.
24. Glöm inte att aldrig använda dubbla negationer.
25. Sist men inte minst – sky klichéer som pesten; de är bara gammal skåpmat som passar bäst att förpassas till historiens skräphög.

Jag har fått reaktioner på detta i stil med ”jag gillar inte förslagen, varför ruta in det svenska språket när det i stället kan vara fritt?”. Men till er vill jag bara säga att det är humor. 😉

(Okänt ursprung)

Du skriver dem säkert omedvetet. Ja, orden som förpestar din text och gör den otydlig och tråkig. Gör en liten förändring i ditt skrivande och få fler personer som läser det du skriver.

Om du inte hört talas om aktiva och passiva meningar; då är det hög tid nu. Skriver du passivt blir din text genast otydlig och tråkig att läsa. Ta fram texten du skrev senast. Hur många ord hittar du som slutar på s? Förmodligen en hel del.

Nu är det dags att du får lära dig hur du undviker ord som slutar på s. För att göra detta underlättar det om du förstår varför de uppstår. Svaret är enkelt. Du har inte tänkt igenom vem som är subjektet i meningen. Eller med andra ord: vem det är som gör något. Låt mig visa två exempel på meningar. En passiv och en aktiv.

Blommorna vattnas en gång om dagen.

Här är ett typexempel på en mening där varningsklockorna ska börja ringa. Meningen är passiv och den innehåller ett ord som slutar på s. Vem det är som gör något förblir okänt för läsaren. Det kan vara en automatisk vattenspridare, fastighetsskötaren eller någon helt annan. Meningen kan enkelt förbättras. Ställ frågan: vem är det som vattnar blommorna? Jo, det är Lena. Bra, då utgår du från Lena när du skriver om meningen som aktiv:

Lena vattnar blommorna en gång om dagen.

Vad vinner du nu på detta förutom ett s mindre? Texten blir inte lika anonym. Det kan hända att det i vissa fall är skönt att gömma sig bakom passiv meningsbyggnad. Men inte för ofta. Ibland är det befogat att använda enstaka passivum. Någon passiv mening här och där är nödvändigt för att få en varierad text med bra rytm. En aktiv text är alltid roligare att läsa. Den blir mer levande och den byråkratiska känslan försvinner. En trevligare och mer lättläst text helt enkelt.

Så här gör du steg för steg:

Hitta subjektet genom att ställa frågan: vem gör något? Svaret är början på din mening. Skriv ner det. Fyll på med de resterande orden i meningen. Kontrollera att meningen bara har ett budskap.

Text: Jörgen Johnsson

Håll i dig nu för detta är svårt. Det måste vara svårt eftersom så många blandar ihop de och dem. Nu får du en gång för alla veta hur du förbättrar oddsen att skriva rätt.

Det är tabu att skriva dom. I mindre fina sammanhang är dom fortfarande flitigt använt. Det kan vara i mejl, chattsamtal eller på debattforum. Vid andra tillfälle passar det inte alls att skriva dom. Anledningen till att dom fortfarande används ibland kan vara svårigheten med att veta när det heter de eller dem.

Om du är osäker kommer här en hjälpreda som kallas vi/oss-testet. Det är lättare att höra när det ska vara vi eller oss, än när det ska vara de eller dem. Det du gör är att prova byta ut de mot vi och dem mot oss. Kommer du fram till att vi passar bäst, då använder du de. Passar oss bättre in väljer du istället dem. Det finns emellertid en del fraser testet inte fungerar på. I dessa fall kan du lugnt använda de, för då blir det oftast rätt.

vi/oss-testet i korthet:

1. Prova ersätta de/dem mot vi/oss.
2. Vi byter ut du mot de.
3. Oss byter du ut mot dem.
4. Välj det alternativ som låter rätt.
5. Är du osäker blir det oftast rätt om du väljer de.

Fakta: De är subjektsform, precis som: jag, du, han, hon och vi. Dem är objektsform, några andra sådana är: mig, dig, honom, henne, oss och er.

Text: Jörgen Johnsson

Det finns ord som nästan alltid stavas fel. Dessa ord stavar man i regel som de låter. Gör inte detta misstag. Nu har du chansen att lära dig att stava dem rätt. Ta den.

Lär dig dessa svårstavade ord utantill:

• Omständlig: betyder mångordig, långrandig, invecklad. Alltför många stavar ordet utan ett l. Du säger säkert ”omständig”, men så stavas det alltså inte.
• Noggrant: stavas bara med ett n. Däremot stavas noggrann och noggrannhet med två. Var noggrann så du inte stavar noggrant fel.
• Gratulera: är ännu ett ologiskt ord som stavas med ett t. Grattis stavas som bekant med två.
• Storbritannien: är besvärligt. Själv vill jag gärna stava ordet fel. Namnet på landet i väster har dubbelskrivet n, men bara ett t.
• Trilogi: används mycket sedan ”Sagan om ringen” blev populär. Och det stavas fel nästan varje gång. Skriv aldrig ”triologi”. Även om det är en trio av böcker eller filmer stavas det inte så.

Text: Jörgen Johnsson

Jag har en webbplats där jag skriver om filmskapande i alla former. När folk frågar mig vad den handlar om måste jag ofta räkna upp vad den innehåller för att de ska få en uppfattning. För där finns det mesta: artikelguider, nyheter inom branschen, inskickade teknikfrågor som besvaras, diskussionsforum, adressregister till filmföretag, filmordlista och mycket.

Det tar en evighet att förklara, jag kan lätt glömma något väsentligt och den jag pratar med har ingen aning om vad det är för något. Det handlade något om film, och det var ganska mycket. Ungefär så mycket lägger de på minnet.

Nu för tiden när jag presenterar webbplatsen säger jag att det är en tidning på nätet om hur man gör film. Tidning om film, tänker de. Enkelt att komma ihåg.

Dagens lärdom är att använda enkla ord som folk redan känner till. Vi strävar alltid efter att lägga all information i olika fack i huvudet. Om vi helt plötsligt inte kan kategorisera något är risken stor att vi lägger det åt sidan – och glömmer.

Ni som läst här sedan länge vet att jag inte gillar modeordet blogg. Jag har försökt att undvika det så länge som möjligt här, men till slut föll poletten ned. Det är samma sak här. En blogg om webbutveckling är lättare att komma ihåg eftersom nästan alla vet vad blogg betyder och vad som krävs för att bli kallad det. Utnyttja det språk vi har och det folk känner till.

Visste du att fem sekunder är den tid du har på dig för att väcka läsarens intresse? Inte, då är detta något som du bör tänka på framöver.

Det tar inte särskilt lång tid för läsaren att skumma igenom en sida för att avgöra vad som är läsvärt och intressant. Närmare bestämt bara ett par sekunder. En skribent som inte har detta i bakhuvudet missar många läsare. Synd säger jag, för vad är en text utan läsare?

Tänk dig texten som ett dominospel. Den ena textbiten ska avlösa den andra. Texten kan vi dela upp i tre bitar. Rubrik, ingress och brödtext. Din målsättningen måste alltid vara följande: rubriken ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet. Den ska alla ta sig tid att läsa. När väl blicken fastnat på rubriken ska intresset vara så stort att läsaren fortsätter med ingressen. Ingressen i sin tur ska väcka frågor och funderingar. Dessa ska vara starka nog för att det ska vara mödan värt att läsare vidare för att finna svaren.

Du kan använda olika knep för att lyckas med ovanstående. Låt mig presentera tio knep för att öka intresset för dina texter.

• Rubriken bör innehålla ett verb. Det gör rubriken aktiv.
• Håll ingressen kort. Max tre meningar, helst mindre.
• Retoriska frågor är ett effektivt sätt att knyta ihop textens delar.
• Skriv ner ditt mål med texten innan du börjar.
• Tilltala läsaren personligt med ett du-tilltal.
• Ge läsaren ett löfte tidigt i texten. Se till att hålla det bara.
• Var generös med exempel. Många exempel gör texten mer läsvärd.
• Akta dig för reservationer.
• Nya stycken och många underrubriker lättar upp texten.
• Bjud på citat. Helst från muntliga källor.

Fakta:

1. En retorisk fråga kräver inget svar. Den får läsaren att börja fundera. Frågan kan också besvaras av skribenten direkt efter.
2. Reservationer ska du undvika. Detta gör du enkelt genom att passa dig för ord som: kanske, nog, sannolikt, nästan, vanligtvis.
3. Ett verb är sådant du gör: springer, cyklar, ligger, står.

Text: Jörgen Johnsson