Copywriting

Skriva så att folk vill köpa.

Jätteintressant länkbyte med mycket friskt innehåll

Jag fick ett intressant mejl häromdagen med titeln ”Länkbyte Begär”:

Hej,
Jag är webbansvarig för många webbplatser och jag har webbplatser för länkutbyte med bland teman så om du har behov följande teman sedan maila mig. Jag har animation, hjärna, utbildning, modell, mode, hotell, spel, ekonomi, sport och webbplatser spel.

Min hemsida innehåller mycket frisk innehåll och har även goda traffic.If kommer din länk att lägga på min hemsida då den kommer att öka mer trafik på din webbplats.

[…]

Tack när det gäller

Ah, man måste älska automatöversatta texter! Notera i synnerhet ”.If” där den ursprungliga texten saknar ett mellanslag mellan punkten och första bokstaven. Följaktligen missades det i automatöversättningen.

Man kan inte annat än beundra de hjärndöda individer som sysslar med sådant och skickar ut det till miljontals människor. Eller så är de egentligen hur smarta som helst, men gör sitt yttersta för att dölja alla tecken till det.

Att skriva så vanligt folk förstår

Bra text är viktigt. När man arbetar med en text, är det viktigt att anpassa den för målgruppen. Framför allt ska man göra långa meningar kortare. Och helst använda ord som inte är så svåra. Dessutom bör man försöka lägga språket på en vardaglig nivå så att texten inte upplevs som stelbent och byråkratisk. Att använda konkreta begrepp är också bra, eftersom det är lättare att lägga exempel på minnet och generalisera från dem, än att försöka komma ihåg själva generaliseringen.

Detta kallas mottagaranpassning och är en viktig komponent till all kommunikation, såväl skriftlig som muntlig. Dock bör man vara förutseende inför långa bisatser, som genom kommatecken introduceras långt ifrån sin huvudsats, som i det här fallet, kan, om det vill sig illa, bli mycket svårtolkade och bör undvikas, är inte att föredra. En viss hänsyn till sina egna förutfattade meningar, i synnerhet det oreflektiva bruket av genusmarkörer såsom ordet han eller man, bör också framhållas. Men när ämnet blir svårt är det inte erforderligt att approximativt transformera innehållet så att den apparenta betydelsen mister sin ackumulerade, och sakliga, substans.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att förhållandet mellan den extrinsiska hegemonin i den predominanta föreställningen om distinktionen feminint visavi maskulint kring överflödet av diskursen, rörande det patriarkala postkapitalistiska teoribildningen, har ett prekonceptualistiskt desituationistiskt utgångsläge prima facie, ehuru dess egentliga självstödjande totalitet, per se, förutsatt att det karakteristiska temat innehåller en förtryckande syn på neostrukturalistisk sexualitet, påtvingar subjektet att selektera bland den subkapitalistiskt dialetiska teori eller en baudrillardistisk simulation av föregående, om än per proxy, vilket erhåller en viss dissonans då subjektet ställs inför sakfrågan eller eljest motsvarande grad av analytisk diskurs.

Och det vore ju inte bra.

Bästa tipset: Skriv e-posten som en tweet

Ju kortare, desto bättre.

Om det är en enda sak du ska tänka på när du skriver e-post så är det detta: Skriv brevet som om du bara har 140 tecken till förfogande. Ta sedan den texten och lägg i ämnesraden.

Detta kan inte påpekas tillräckligt ofta. Ju kortare, desto bättre. Ofta får jag e-post som ser ut så här:

Hej! Jag har nyligen sagt upp mig och i och med det har jag startat företag. Jag har nämligen varit sjukskriven i två år eftersom min förra arbetsgivare var en…

När jag läst e-post motsvarande ett maratonlopp med text kommer äntligen frågan:

Det var huvudlinjerna i min livshistoria. Har du något bra boktips om jag ska marknadsföra min butik på nätet?

Varför lägger du inte frågan överst – och allra helst redan i ämnesraden? Ställ din fråga, och berätta sedan bakgrunden kring din fråga (när du ställt frågan kommer troligtvis följdfrågor naturligt). Om du börjar berätta kronologiskt från det att du lämnade BB kommer jag att somna eller kasta ditt mail i papperskorgen. Att skriva det viktigaste först kallas emfatisk struktur (den omvända pyramiden eller trattmodellen kallas den också) .

De 6 bästa rekommendationerna till din inkompetente vän

Har du fått förfrågan om att skriva ett rekommendationsbrev till en anställd eller vän som är, tja, helt inkompetent? Du vill undvika att såra din vän men samtidigt vill du inte ljuga. Lösningen heter mångtydighet. Ekonomen Robert Thornton vid universitetet Lehigh i USA, har några förslag på vad du kan skriva.

6 rekommendationer

  1. Jag kan entusiastiskt rekommendera den här personen med inga kvalifikationer över huvud taget.
  2. Jag är glad att meddela att denna person är en före detta kollega till mig.
  3. Jag kan försäkra dig om att ingen person är bättre för jobbet.
  4. Jag uppmanar dig att inte spilla någon som helst tid på att erbjuda denna person jobbet.
  5. Allt som allt kan jag inte säga tillräckligt goda saker om den här personen eller rekommendera personen för högt.
  6. I mitt tycke kommer du bli väldigt lyckligt lottad om du får den här personen att arbeta för dig.

(Du hittar fler rekommendationer i hans bok. Jag har dock inte läst den.)

Sammanfattning motherfucker. Do you use it?

På nätet finns det tonvis med information. Så hur hittar man rätt bland alla texter? Man läser sammanfattningen först.

Och det är just det som är problemet. Sammanfattningar är en utrotningshotad art som förtjänar ett värdigt liv. Att kunna sålla ut rätt information från felaktig blir viktigare ju mer information som finns tillgänglig.

När det gäller bloggare är det få som faktiskt beskriver vad som komma skall, en sammanfattning eller ingress, i början av sina fem sidor långa texter. Vi får helt enkelt läsa en bra bit in i artikeln innan vi förstår vad det handlar om. Och tid är inte direkt något som vi kan få mer av – dygnet har bara 24 timmar.

Ju fler som använder sammanfattning, desto snabbare går det att upptäcka om artikeln är värd att läsa. Det är inte bara en service till dina läsare, det är också ett sätt för sökmotorer att fånga en beskrivning av hela din text på ett litet utrymme (som i sin tur ses av potentiella läsare i sökresultatet).

Så vad skriver man i sammanfattningen egentligen? Vad din text handlar om helt enkelt. Om du har svårt att formulera ett komplicerat område på några få meningar kan du fundera på ett svar på frågorna vad, var, vem, när, hur eller varför.

Att skriva bra rubriker är förstås också viktigt liksom att formatera inläggen så att innehållets struktur tydliggörs, vilket gör att dispositionen och stringensen i innehållet blir lättare att ta till sig.

Då har jag bara en sak till att säga: Sammanfattning motherfucker. Do you use it?

Så skriver du ett pressmeddelande

Som chefredaktör handskas jag en hel del med pressmeddelanden. I en liten bransch är sanningen den att 99 % av pressmeddelandena inte är skrivna för målgruppen, utan oftast i vi-form. ”Vi erbjuder…” Det fungerar rysligt dåligt att publicera. Därför tänker jag ge några tips för hur man skriver en pressrelease och hur man bör skriva för att få det publicerat.

Pressrelease

Det viktigaste tipset av alla: Tänk på att pressmeddelanden skickas till en journalist. Därför bör du också skriva som en journalist.

22 tips för ditt pressmeddelande

  1. Gör journalistens jobb. Försök tänka och framför allt skriva som en journalist. Besvara de vanliga journalistiska frågorna: vem, vad, när, hur, var och varför? Om alla nödvändiga frågor är besvarade och den är korrekt skriven ökar detta chansen för publicering dramatiskt. Då kan journalisten i princip kopiera och klistra in din text.
  2. Skriv för en person. Tänk på en person som läser tidningen eller webbplatsen du skickar ditt pressmeddelande till. Skriv för den personen. Skriv aldrig för tidningen. Givetvis har olika tidningar olika språkbruk som du bör anpassa dig efter, men syftet här är att du ska fokusera på vad målgruppen vill läsa. Journalisters jobb är att ge rätt målgrupp rätt nyheter.
  3. Är det en nyhet? Ingen vill läsa om något som händer på ditt företag om det inte är av allmänt intresse. En nyhet är unik, aktuell och berör många. En omorganisering är inte intressant för allmänheten om den inte innebär nyanställningar, vilket sänder ut en positiv framtidstro om er organisation och lockar till jobbansökningar. Det är alltså inte du och ditt företag som ska stå i centrum och berätta hur bra ni är, utan du ska helst bidra med någonting till samhället.
  4. Slagkraftig rubrik. En intressant rubrik gör att ditt pressmeddelande undviker papperskorgen. Därför bör du lägga mycket tid på rubriken. Var gärna lite kontroversiell, men tänk på att skriva journalistiskt och inte reklamiska. Rubriken får heller inte vara för lång för då får den inte plats. Håll den gärna på max en rad.
  5. Locka till läsning i ingressen. Ingressen kommer direkt efter rubriken, är vanligtvis fetmarkerad och består av tre till fem rader. Den är till för att sammanfatta nyhetens mest intressanta delar. Man kan i princip säga att ingressen ska kunna läsas fristående från resten av nyheten. De är viktigt att du skapar ett intresse till att läsa vidare.
  6. Viktigaste först. Journalister skriver enligt en trattmodell (eller omvänd pyramid) där det viktigaste kommer först. Detta gäller främst tidningar eftersom man börjar stryka från slutet om texten inte får plats. Säg därför det viktigaste först och gå in på detaljer efter det.
  7. Bara en nyhet. Slå inte ihop flera nyheter till en enda stor nyhet. Skriv då hellre flera pressmeddelanden. En tanke per pressmeddelande är en god tumregel.
  8. Max en A4-sida. Du bör inte skriva mer än en A4-sida. Om du behöver mer utrymme än så, kommer din nyhet inte att publiceras och förmodligen hamna direkt i papperskorgen. Det kan såklart finnas tillfällen där två sidor är mer lämpligt, men det bör vara väl motiverat.
  9. Skriv inte reklam. Pressmeddelanden är inte reklam. Använd därför inte superlativ och förskönande adjektiv. ”Äntligen är den här!” eller ”Superbra rengöringsmedel!!!” är inga rubriker som inger förtroende eller för den delen signalerar journalism. Det är reklamiska och hör inte hemma i en seriös tidningsartikel.
  10. Undvik förkortningar. Tänk på att skriva text som är anpassad för målgruppen i mediet du ska skriva till. Om du skriver för Dagens Medicin kan du använda fackspråk, men om du skriver för Dagens Nyheter måste du förenkla språket och använda begrepp som människor utan läkarutbildning kan förstå. Håll dig till minsta gemensamma nämnaren för att ditt pressmeddelande ska kunna förstås av andra.
  11. Bifoga bilder. Hänvisa gärna till mer information på webben, där journalisten på ett enkelt sätt kan komma åt bilder och en historik om företaget. Se till att bilderna är högupplösta och lätta att få tag på. Använd små tumnaglar så att man snabbt kan överblicka alla foton och länka direkt till bildfilen. Gör det så enkelt som möjligt för journalisten att få tag i ditt material.
  12. Ha en logga. Din logga bör vara med i dokumentet så att den exponeras så mycket som möjligt. Satsa på färg eftersom svartvita pressmeddelanden inte uppmärksammas lika mycket.
  13. Ordet ”Pressmeddelande” bör finnas med. Ange alltid datum, eftersom redaktionerna vill vara först med de senaste nyheterna. Var också tydlig om det ska publiceras under en specifik dag. Till exempel ”för omedelbar publicering” eller ”publiceras på julafton”.
  14. Skicka på morgonen. Sänd pressmeddelandet under morgonen eller tidig förmiddag. Om du skickar det senare är det risk för att journalisten redan är upptagen med annat. Det gäller i synnerhet papperstidningar. För tidningar med webbredaktioner är det förstås lättare att löpande publicerade nyheter och därmed också läsa ditt pressmeddelande. Men innan helgen och sent på kvällen brukar vara en dålig tid att skicka.
  15. Kolla upp journalisterna. Håll koll på vilka journalister som bevakar ditt ämnesområde. Du ser på det viset vad journalisterna skriver om, och vilken typ av innehåll som går hem. Försök anpassa språket och innehållet till journalisten eller tidningen.
  16. Vänd dig direkt till journalisten. Bäst respons får man om du skickar skickar pressmeddelandet direkt till en journalist inom din bransch i stället för en allmän adress. Däremot kan du använda någon av de tjänster på nätet som distribuerar pressmeddelanden. På det sättet får journalisten det som han eller hon vill. Skicka aldrig spam!
  17. Kom det fram? Chansen att journalisten läser ditt pressmeddelande kan öka om du ringer och frågar om det kommit fram. Tänk också på att vissa journalister (däribland jag själv) ogillar att bli störda i arbetet och snabbt blir irriterade att svara på frågan ”Kom vårt pressmeddelande fram?” var och varannan timme.
  18. Använd citat. Varva din nyhetstext med citat från nyckelpersoner på företaget. Om du kan få in ett citat från en känd person är det extra bra. Citat är bra av den anledningen eftersom det inte är journalisten som hålls ansvarig för faktafel. Det innebär inte att du kan påstå vad som helst, bara att arbetsbördan på att kolla upp citatet inte nödvändigtvis ligger på journalisten längre. Du ska naturligtvis ha bevis för de påståenden du gör i pressmeddelandet.
  19. Utför undersökningar. Om du utför en undersökning om något intressant ämne ökar du chansen att få din nyhet publicerad. Undersökningar signalerar objektivitet (så länge de görs rätt) och kan påvisa trender. Allt extramaterial (som inte är text) är intressant, nämligen unika bilder, tabeller, grafik och video.
  20. Skicka på sommaren. På sommaren är det större chans att få din nyhet publicerad på grund av nyhetstorkan.
  21. Vem är kontaktperson? Sist i pressmeddelandet ska du ange kontaktperson med telefonnummer, titel och e-postadress som journalisten kan kontakta. Kontaktpersonen måste givetvis känna till vad pressmeddelandet handlar om, och ha tid att svara på frågor.
  22. Presentera företaget. Skriv en presentation om företaget längst ned i pressmeddelandet. På så sätt kan du berätta vad ni gör utan att blanda in det i själva texten.

Skicka pressmeddelanden via e-post

Om du skickar ditt pressmeddelande via e-post finns det några saker du bör tänka på när det gäller både e-posten och webbplatsens utformning:

  1. Webbversion. Inkludera även en länk till pressmeddelandet på nätet. På det viset kan journalisten slänga brevet utan problem och lägga till ett bokmärke till pressmeddelandet i stället.
  2. Arkiv över pressmeddelanden. Se till att journalisten enkelt kan hitta arkivet över tidigare pressmeddelanden. Det ger journalisten en snabb överblick över ditt företags tidigare ansträngningar och kan förhoppningsvis ge gamla pressmeddelanden nytt liv om de inte snappats upp tidigare.
  3. Bildarkiv. Låt journalisten enkelt ladda ned en bild på nyckelpersoner i företaget, logotyp eller produktbilder. Kom ihåg att de ska ha tillräckligt hög upplösning för att tryckas på papper.
  4. Skriv direkt i brevet. Detta är viktigt! Skriv pressmeddelandet direkt i e-postmeddelandet. Skicka det inte  som en bifogad fil, eftersom det bara skapar ytterligare ett hinder för journalisten att läsa meddelandet. Lägg däremot in en länk till pressmeddelandet på nätet om du har det i pdf-format.
  5. Anpassa för sökmotorer. Att anpassa pressmeddelandet för en sökmotor får aldrig någonsin innebära att du förvanskar och försvårar läsningen för en riktig läsare (en människa). Däremot ska du göra pressmeddelandet så pass tillgängligt att du även kan dra nytta av de fördelar som sökmotoroptimering innebär. Till exempel genom att länka produktnamn till dina produktsidor. Se det som en service till läsaren.
  6. Lägg till delningsknappar. Pressmeddelanden kan även spridas via sociala medier. Lägg till delningsknappar för Facebook, Twitter, LinkedIn eller andra sajter där din målgrupp kan tänkas befinna sig. Återigen ska det handla om en service till läsarna så att du kan underlätta spridningen för dem.

Konsten att formatera dina inlägg och artiklar

Formatering. Gör du det, din jävel? Det jag syftar på är att se till att ditt skrivna ord har en klar röd linje med en tydlig och översiktlig disposition. Jag ska ta ett oöverskådligt exempel och visa på enkla men smarta lösningar på problemet.

När du har mycket notiser och många länkar

I bloggvärlden är det många som sammanfattar nyhetsflödet under en period, exempelvis mediebloggen Same Same But Different. Problemet är att det finns ett oöverblickbart antal länkar på sidan:

Same Same But Different oöverskådliga länkar

Nu är jag medveten om att det handlar om en mer eller mindre löpande text som i narrativ form försöker beskriva vad som hänt i veckan. Men jag vill ändå propsa för ett mer effektivt utnyttjande av disposition genom formatering.

Ett sätt att lösa det är att inleda varje stycke (som får representera en egen nyhetshändelse) med fetare text. Det kan göras på följande vis som illustreras av skeptikerbloggen orsakverkan:

orsakverkan

Varje notis är logiskt avgränsad med inledande fetstil. Om det är något jag inte gillar kan jag enkelt hoppa vidare till nästa. Dessutom får jag en snabb överblick över antalet notiser. Det är fortfarande fråga om många länkar, men det är överskådligt på ett helt annat sätt, och jag vet vilka länkar som hör under vilken notis.

När det finns många länkar under en viss notis görs en punktlista med länkar, vilket är ett bra sätt att effektivt förmedla en mängd information inom en viss avgränsad omfattning.

Dessutom, om du ett halvår senare vill gå tillbaka och hitta den där nyheten som du tyckte var intressant, går det betydligt snabbare eftersom du bara behöver skumma igenom den fetmarkerade texten. Det skapar nämligen skanningspunkter för våra ögon att fastna på, så det är av all väsentlighet att du använder unika nyckelord. Det främjar dessutom sökmotoroptimering. Alles gut.

Gör din rubrik mer unik än ”nyheter denna vecka”

Det må vara praktiskt att skriva att det är denna veckans nyheter. Men försök ändå att göra ditt inlägg mer säreget och unikt genom att titulera det med en slagkraftig och intresseväckande rubrik. Tänk att du ska berätta ditt budskap i en enda, kort mening för en person som inte har en aning om vad du ska säga. Det är svårt, men du måste väga dina ord på en guldvåg.

Välj ut den nyhet som står ut mest av alla och sätt den som rubrik på ditt inlägg. Direkt i dina efterföljande  ord, ingressen alltså, kan du sedan skriva att inlägget ifråga kommer att gå igenom nyheterna för denna veckan. På det sättet säger du snabbt vad det ska handla om, men gör också varje inlägg till en unik ögonfångare.

Tre tips för effektivare disposition

  • Tänk igenom din disposition. En välplanerad struktur ökar din chans att levera ditt budskap effektivt. Du kan disponera ditt innehåll hierarkiskt och i en logisk följd. Enligt klassisk nyhetsmodell ska det viktigaste placeras överst likt en tratt eller upp-och-ned-vänd pyramid. Detaljer kommer först på slutet. Det finns fler dispositioner och överväg vad du vill förmedla och vilket sätt det effektivaste sättet du kan göra det på.
  • Börja med inledande fetstil. Det gör att användaren snabbt kan få överblick och hoppa till rätt notis i ditt inlägg. Använd mellanrubriker om du har mer ingående beskrivningar.
  • Var konsekvent. Bestäm dig för en stil för hur du ska formatera ditt innehåll, och håll dig till den modellen genom hela bloggen. Konsekvens gör det lättare för dina besökare att ta till sig innehållet.