Driva eget

Starta eget och bygga upp sitt företag.

Okej att lägga ut personalbilder på webben?

Hanteringen av personuppgifter är en snårig djungel. Här ska jag ge en liten insikt i hur personuppgiftslagen fungerar och hur du får den att gå hand i hand i solnedgången med din företagswebbplats.

Jag fick följande fråga via e-posten:

Jag sökte runt på internet för att få vägledning i en fråga och hittade till bloggen om PR, kommunikation och webb. Jösses, du verkar verkligen ha koll på det mesta! Det jag sökte vägledning i gäller en fråga som vi just nu funderar över i vårt företag. För- och nackdelar med att ha bilder och namn på personal på vår hemsida. Vi håller för närvarande på att jobba fram en ny webbsida och där dök frågan upp. Hittills har vi bara kört på med bilder och namn utan att tänka efter om det är bra eller dåligt. Vissa medarbetare är dessutom inte så förtjusta. Är det möjligen en fråga du har några råd om eller om du kan hänvisa till någon bra litteratur eller källa?

Den här frågan kan delas upp i dels en juridisk aspekt och dels en etisk. Jag vill hävda att etiken väger tyngre än juridiken, även om kanske få skulle hålla med mig. Men det är å andra sidan en separat fråga.

Vad gäller det juridiska är det personuppgiftslagen (PUL) som reglerar vilka personuppgifter som får publiceras, och i lagen kan vi läsa att dess syfte är att ”skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter”.

Namn och bild räknas då förstås som personuppgifter. Men det är inte olagligt att publicera namn eller bild på anställda eftersom det går under den förenklade hanteringen av personuppgifter. Det vill säga, namn på de anställda är en sådan uppgift man kan förvänta sig på webbplatsen för en organisation. Då får man publicera namn och arbetsrelaterade uppgifter såsom titel och telefonnummer utan medgivande, så länge det inte är kränkande för den anställde.

Arbetsgivaren har också rätt att publicera bilder på den anställde om det finns ett behov av det. Och det kan ju finnas ett behov om den anställde genomför kundmöten eller liknande. Står man på ett fabriksgolv hela dagarna kan man däremot ifrågasätta en bildpublicering.

Personuppgifter är en djungel av lagar och föreskrifter. En enklare princip är att helt enkelt fråga den anställde om det är okej med bildpublicering. Men det är också viktigt att kontrollera att den anställde inte har skyddade personuppgifter. En sådan publicering skulle kunna få allvarliga konsekvenser för personen.

Vill du veta mer om personuppgiftslagen kan du bege dig till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet, och då i synnerhet avdelningen om just Personuppgiftslagen där du hittar frågor och svar.

Förenkla ditt jobb med en personlig wiki

En personlig wiki är en anteckningsbok på steroider. En One notebook to rule them all om man så vill. Organisera dina tankar, kodsnuttar, friljansjobb eller dela filer mellan datorer. Lägg wikin på nätet och nå den överallt. Eller samarbeta med kollegor. Det är det bästa jag gjort.

Jag har en helvetes massa Word- och Excelfiler på datorn, prydligt organiserade i kataloger som tydligt beskriver vad de innehåller. Men de flesta är inaktuella och innehåller bristfällig information. Vill jag läsa ett dokument måste jag installera Office, köra igång besten och låta den äta systemresurser likt en varulv på ett dagis, för att med nöd och näppe hosta fram de där fem siffrorna jag behövde minnas. Om jag inte varit smart nog och spara dem i OneNote, ett riktigt smart anteckningsverktyg. Som ligger på den andra datorn förstås.

Wiki kiwi

Men nu har jag bytt. Till en wiki på nätet. Där kan jag göra samma sak – och mer därtill, fast från vilken dator som helst utan att installera ett hungrigt monster. Jag ska visa varför det är en god idé att överge dina program, textdokument och i viss mån e-post för att arbeta mer effektivt och snabbare med en wiki.

17 saker du kan göra med en wiki

En personlig wiki är praktiskt eftersom vi gör allt på nätet. Det är dessutom besvärligt att organisera information som man behöver både hemma och på jobbet. Men organisering på nätet behöver inte vara svårt. Speciellt inte med en wiki om du frilansar, kollaborerar i ett projekt eller behöver en smart plats för att spara information åtkomlig från flera datorer.

Det finns flera fördelar med en wiki:

  1. Anteckningar. En wiki är i sin enklaste form ett utmärkt verktyg för att spara anteckningar.
  2. Kodsnuttar. En wiki är perfekt för att spara code snippets för programmerare som jobbar i flera miljöer eller både hemma och borta.
  3. Att göra-listor. Eftersom det går snabbt att lägga till och ta bort information går det även smidigt att upprätthålla en enkel att göra-lista. Praktiserar du GTD, Getting Things Done, blir det ännu enklare.
  4. Projekthantering. Planera ditt projekt från koncept till färdigställande. Lägg till uppgifter, gör en tidsuppskattning och lägg till anteckningar och bilder. Det finns inget enklare sätt att organisera det.
  5. Dokumentation. Lägg inte manualer eller dokumentation i filer och ladda upp på nätet. Lägg texten direkt i wikin. Informationen ändras så snabbt att den tryckta manualen blir omodern innan trycket har svalnat.
  6. Checklistor. Har du något som du gör ofta? Skapa en checklista så att du inte glömmer något och ser till att det genomförs konsekvent varje gång. Lägg det i wikin och glöm det aldrig mer.
  7. Planera ett event. Konferenser och möten fungerar utmärkt att planera över wikin. Skapa flera sektioner och låt flera personer lämna idéer, bilder, kontaktinformation, anteckningar och mycket mer.
  8. Håll reda på frilansjobb. Om du frilansar är det ett perfekt system för att dokumentera dina frilansjobb. Skriv ned antalet timmar du jobbat åt en kund, datum, arvode och andra anteckningar.
  9. Håll reda på fakturor. Precis som ovan kan du hålla reda på dina utgående fakturor och när de ska betalas. Har du inget annat system för att göra det är wikin ett perfekt alternativ.
  10. Mål. Det gäller både mål i ditt privatliv och yrkesliv (och för all del studentliv). Problemet med att skriva ned mål på papper är at vi ofta glömmer dem. När du ändå har allt på wikin är det lättare att lägga även målen där, vilket gör att du förmodligen sneglar på dem oftare. Och det är ju bra så att du behåller fokus.
  11. Kontakter. Om du inte har hittat en bra applikation för att hålla reda på dina kontakter och adresser kan wikin stå till tjänst.
  12. Virtuellt skrivbord. Om du använder flera datorer och behöver en plats att arbeta ifrån är wikin inget dumt val. Har du rapporter eller artiklar du behöver skriva kan du hålla informationen där. Om du föredrar att skriva i ett riktigt ordbehandlingsprogram kan du ladda upp filerna i stället.
  13. Ett ställe för filer. Skicka inte dokument via e-post längre! Lägg upp dem på wikin och dirigera dina användare dit. Du får automatisk versionshantering på köpet, så det blir betydligt lättare att hålla reda på gamla och nya filer vilket underlättar samarbetet.
  14. Referenser. Har du dokument, instruktioner, länkar, guider eller kod som du behöver titta på ofta? Lägg dem på wikin så att du aldrig mer behöver springa iväg (eller surfa) och leta.
  15. Dirigera kunderna dit. Om du frilansar och har kunder som då och då behöver uppdaterad information eller hjälp är det perfekt att ge dem adressen till en wikisida. Där kan de sedan följa uppdateringarna kring projektet.
  16. Sök. Förutom att manuellt organisera informationen i kategorier har wikin en sökmotor. Det gör det enkelt att all information bara är ett knapptryck bort.
  17. En plats för allting. Wikin kan användas till allt som är beskrivet ovan. Den är betydligt mer mångsidig än något annat verktyg på nätet och låter dig samla all information på ett ställe – vilket är viktigt för att hålla sig organiserad och att faktiskt använda verktyget. Ju färre verktyg, desto större chans att du faktiskt använder det effektivt.

I nästa del kommer jag att beskriva hur du installerar MediaWiki för att bygga ett Wikipedia för ditt liv i ettor och nollor. Fast med skillnaden att bara du eller dina kollegor kommer åt din wiki. Håll ögonen öppna!

timeEdition loggar din tid och effektivitet

Programmet timeEdition loggar din tid. Det är det enda programmet gör, och den gör det riktigt bra. En stor knapp för att starta och stoppa tiden samt några listor där du väljer vad du gör för tillfället. Det är timeEdition.

Jag har länge letat efter ett program där jag kan se hur mycket jag tid jag lägger ned på olika webb- och textprojekt. Ibland för att kunna fakturera, men främst för att själv bättre uppskatta tidsåtgången för de små stegen man tar inför färdigställandet av ett projekt. Och för att se hur mycket tid jag lägger på att faktiskt arbeta kontra slösurfa (vilket jag dock inte vill veta).

timeEdition

De tre listorna i skärmdumpen ovan är i ordning kund, projekt och aktuell uppgift (”skriva artiklar”). Detta ändrar du enkelt genom listorna eller via inställningarna i menyn.

För att se vad du faktiskt har åstadkommit kan du välja att visa en översikt över ditt arbete:

timeEdition - Overview

Förutom min oförmåga att vara konsekvent i mitt val av namn på kunder och projekt i bilden ovan så kan jag rekommendera att välja generella namn på dina uppgifter så att du kan dela dem mellan projekten.

Fler fördelar med timeEdition:

  • Exportera listor till Excel-filer (med flera).
  • Lägg till kommentarer till dina händelser.
  • Sätt ett timpris och se vad du ska fakturera.
  • Ange att projektet ska vara klart om 10 timmar och få en nedräkningsklocka.
  • Du kan ändra och lägga till händelser i efterhand.

Programmet är freeware (open source) och fungerar på Windows, Mac och Linux. Du hittar fler skärmdumpar av timeEdition på deras webbplats. För er som undrar om det är resurssnålt så drar det ungefär 18 megabyte av minnet när det är aktivt.

Arbeta där du är – inspirerande och spännande tips

Hängmatta vid stranden - aaaahh!Jag minns för några år sedan när jag lyssnade på Fredrik Häréns idé om härarbete, det vill säga att kort och gott arbeta där du är.

Tack vare internet är det i princip möjligt att ligga i en hängmatta vid den vita stranden och jobba med sin bärbara medan solen steker.

Därför vill jag tipsa om poddintervjun Arbeta där du är – “härarbete” med kreativitetsexperten Fredrik Härén som Tomas Wennström på What’s Next genomförde 2007. En intervju som satt spår i mitt huvud (men som jag ännu inte genomfört).

Ska du till Florida två veckor – boka tre, och jobba den första veckan, föreslår Fredrik. Eller köp ett lågprisflyg och jobba borta några dagar.
Själv lever Fredrik som han lär. När What’s Next träffar Fredrik Hären sitter han i bar- och cafédistriktet Hohai i Peking. Fredrik dricker en kaffe på en brygga vid en av sjöarna i området och går igenom sina mejl.

Köp 4 betala för 3

Sommardäck

Vägbanan har töat från solens strålar och väntar på att beträdas. Det ända som hindrade mig är 0,5 millimeter olagliga sommardäck. Men skulle jag betala för tre eller fyra däck?

Jag fick ett erbjudande från min lokala bilfirma om att köpa fyra sommardäck och betala för tre. Jag ringde och fick ett pris på däck jag var intresserade av. Det såg ut att bli en bra affär.

Nu när jag fick fakturan visade det sig att de redan räknat ut det nya priset på däcken, vilket var den summan de uppgivit via telefon. Däcken, som jag trodde kostade 1 654 kronor styck, visade sig i själva verket kosta 2 206 kronor styck.

”Köp 4 betala för 3” bör alltså inte tas ordagrant på något vis. Så här trodde jag att det förhöll sig:

  1. Köp 4 betala för 3 (kampanjen).
  2. Priset per styck är 1 654 kronor (priset jag fick).
  3. Alltså ska jag betala 4 962 kronor (3 däck x 1 654 kronor).

Detta var ett bra erbjudande med tanke på att det låg ett par hundralappar under billigaste leverantören för det här sommardäcket. I själva verket visade det sig vara några saker som var underförstådda i vårt samtal:

  1. Köp 4 betala för 3.
  2. Köp 4 betala för 3 är en rabatt om 25 % och detta inkluderas i priset som anges (underförstått).
  3. Priset per däck är 1 654 kronor med rabatten inräknad (från punkt 2).
  4. Alltså är priset 6 618 kronor (4 däck x 1 654 kronor) (från punkt 2 och 3).

Säg mig vilken slutledning du tycker låter mest rimlig och intuitiv?

Jag vill hävda att mitt missförstånd verkligen är befogat med tanke på kampanjens formulering. Intuitivt känns det som att man ska betala för tre av de fyra produkterna, eftersom det är vad kampanjen bokstavligen säger.

Det visade sig i stället att deras rabatterade pris låg en tusenlapp över den billigaste leverantören och att deras ordinarie pris var cirka tre tusen dyrare. Plötsligt kände jag att min affär inte var fullt lika lyckad längre.

”Köp 4 betala för 3” är betydligt mer effektivt att säga än ”25 % rabatt” eftersom rabatten säger att priset bara är sänkt, medan det förstnämnda implicerar att du faktiskt får någonting gratis på köpet. Människor är inte speciellt rationella i marknadsföringsjargong, så det är lätt att lura sig själv.

Dagens lärdom är att vara tydlig med dina priser. Erbjud konkreta räkneexempel om det finns risk för missuppfattningar. Den uppenbara förklaringen, som jag blint trodde på ovan,  kanske inte alltid är den rätta. När någon frågar vad priset är på varan, säg hur du räknat ut det och var tydlig med om du räknar med rabatten eller ej. Och kom ihåg att priset till privatpersoner alltid ska vara med momsen inräknad!

Hitta på bästa affärsidéen och vinn 50 000 kronor

My Mission 2009

My Mission är en tävling på nätet som ska vaska fram framtidens affärsidéer inom upplevelseindustrin. Kom på ett unikt och överraskande bidrag och du kan ha chansen att vinna 50 000 kronor.

Alla kan tävla. Lämna in ditt bidrag på mymission.se senast den 13 april. Ditt bidrag utvärderas efter:

  • hur unik din idé är
  • hur stor marknadspotential den har, och
  • måttet av kreativitet

Fem pristagare får prispengar och tillgång till en kontorsplats under ett halvår. De får också hjälp med affärsutveckling, coacher och hjälp att söka finansiering. Projektet syftar till att uppmuntra till entreprenörskap. Vinnarna kungörs den 27 maj.

Bakom tävlingen står inkubatorn Brewhouse Innovation. Läs också deras pressmeddelande.

Regler vid publicering på nätet – yttrandefrihet och utgivningsbevis

Får man skriva vad som helst på nätet? Har myndigheter rätt att censurera? Vad är hets mot folkgrupp och vad kan hända? Har jag yttrandefrihet på min blogg?

Frågorna kring publicering på nätet är många. Här finner du svar som rör yttrandefrihetsgrundlagen, hur du skaffar utgivningsbevis och vad du bör tänka på. Om du bara letar efter snabba svar, titta i sammanfattningen längst ned.

Allmänt om publicering

Chefredaktör'nPublicering på nätet skiljer sig från traditionella medier och lyder under andra lagar. I synnerhet dessa:

Detta är dock en sanning med modifikation. Olika lagar gäller under olika förutsättningar, vilket jag tänker försöka bena ut.

Därför ska du grundlagsskydda din webbplats

Ett utgivningsbevis innebär att en webbplats blir skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Det är det starkaste skyddet som går att få och innebär att myndigheter inte har rätt att lägga sig i vad du publicerar. Det blir olagligt för myndigheter att censurera.

År 2006 stängdes Sverigedemokraternas webbplats ”SD-kuriren” ned av webbhotellsleverantören efter påtryckningar från utrikesdepartementet. Detta hade dock varit totalt grundlagsvidrigt om partiet ifråga hade ett utgivningsbevis.

Genom utgivningsbeviset utses en ansvarig utgivare. En ansvarig utgivare är juridiskt ansvarig för allt som publiceras på webbplatsen.

Ett utgivningsbevis är bra därför att:

Police brutality

  • Skyddad mot censur. Myndigheter får inte förhandsgranska eller på annat sätt försvåra publiceringen. De får heller inte ingripa i vad du ska publicera. Det kan bara ske i efterhand.
  • Personuppgiftslagen gäller inte. Du får publicera personuppgifter utan de restriktioner som personuppgiftslagen (PUL) annars innebär.
  • Ansvaret klargörs. Man tydliggör framför allt för allmänheten, men också internt, vem som har ansvaret vid yttrandefrihetsbrott.
  • En enda person ansvarig. En enda person, ansvarige utgivaren, ansvarar för vad som publiceras och därmed eventuella yttrandefrihetsbrott. Inget får publiceras mot dennes vilja och ansvarig utgivare har alltid sista ordet om vad som ska publiceras.
  • Meddelarskydd. Den som meddelar en verksamhet som har ansvarig utgivare, till exempel en journalist, har rätt att vara anonym. Detta är inskrivet i grundlagen, och en journalist kan aldrig kräva att du ska offentliggöra ditt namn.
  • Källskydd. Myndigheter inte får efterforska meddelarens namn. Det innebär att en myndighet inte får ta reda på vem som har tipsat en journalist.
  • Anonymitetsskydd. De som jobbar i redaktionen får inte avslöja vem meddelaren är. Läs föregående mening en gång till för säkerhets skull. Du får inte avslöja vem meddelaren är. Det är inget som du kan välja, utan det är en skyldighet du har som publicist.

I mina ögon är just censurskyddet och de olika skydden för meddelares anonymitet som är det centrala i grundlagsskyddet. Sedan är det förstås bekvämt för justitiekanslern (JK) och åklagarväsendet att ha en enda person att vända sig till om något olagligt publiceras.

Med stor makt kommer stort ansvar

AnonymousNu är det inte så att man är utan ansvar om man har ett utgivningsbevis. I stället gäller ett antal brott som definieras i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Yttrandefrihetsgrundlagens brott är densamma och innehåller bara en hänvisning till tryckfrihetsförordningen.

Det finns 18 tryckfrihetsbrott man kan dömas för:

  1. högförräderi
  2. krigsanstiftan
  3. spioneri
  4. obehörig befattning med hemlig uppgift
  5. vårdslöshet med hemlig uppgift
  6. uppror
  7. landsförräderi eller landssvek
  8. landsskadlig vårdslöshet
  9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet
  10. uppvigling
  11. hets mot folkgrupp
  12. brott mot medborgerlig frihet
  13. olaga våldsskildring
  14. förtal
  15. förolämpning
  16. olaga hot
  17. hot mot tjänsteman
  18. övergrepp i rättssak

Läser man listan för första gången kanske man inte tror att det berör dig speciellt mycket som nätpublicist. Men hets mot folkgrupp, förtal, förolämpning och olaga hot är vanliga på nätet och förmodligen det du kommer att stöta på mest.

Jag kan upplysa dig om att annonser däremot inte går att grundlagsskydda. De betraktas som en extern del och omfattas inte av utgivningsbeviset. En ansvarig utgivare kan alltså inte hållas ansvarig för brott som begås genom en annons. Det är i stället den som faktiskt driver verksamheten som är ansvarig för annonserna.

Om du har begått ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott så är det justitiekanslern (JK) som fungerar som en exklusiv åklagare som kan åtala. Alla stämningar måste alltså gå genom justitiekanslern.

Bloggar, forum och kommentarer kan nästan skyddas

Det är viktigt att poängtera att innehållet i databasen (alltså webbplatsen) endast får ändras av den som driver verksamheten. Om du har ett forum eller en blogg med kommentarer kan du inte få ett utgivningsbevis. Då gäller i stället lagen om elektroniska anslagstavlor.

Lagen om elektroniska anslagstavlor innebär att om du stöter på ett inlägg där någon uttrycker exempelvis hets mot folkgrupp ska du plocka bort det inom skälig tid. ”Skälig tid” är svårt att definiera, utan det beror delvis på storleken på ditt forum. Men tonvikten ligger på att inlägg som bryter mot lagen ska tas bort så fort som möjligt. Det är eftergranskning som gäller och den som skrivit inlägget är ansvarig för innehållet. Du kan i detta läget endast åtalas för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor om du underlåter dig att ta bort meddelandet. Inläggsförfattaren är den som åtalas för hets mot folkgrupp.

Har du nyheter och ett forum på din webbplats och ändå vill ha ett utgivningsbevis för nyheterna finns det lösningar på problemet.

  • Förhandsgranskning. Du kan granska alla inlägg innan de visas. Det innebär att varje inlägg eller kommentar därmed är skyddat av grundlagen och du därmed som ansvarig utgivare är ansvarig för vad som står i dem (det är alltså du som åtalas för hets mot folkgrupp och inte inläggsförfattaren). Tänk på att det är mycket tidskrävande att läsa igenom alla kommentarer och inlägg om du har en stor webbplats. Det kan ta död på diskussioner i speciellt forum och är direkt opraktiskt om forumet växer i snabb takt.
  • Dela upp webbplatsen i sektioner. Placera forumet eller kommentarerna i en egen layout som tydligt skiljer sig från den del som ska omfattas av utgivningsbeviset. Det måste göras tydligt så att inga missförstånd kan uppstå, och du bör även redogöra för din uppdelning för Radio- och TV-verket. Om det finns risk för missförstånd kommer du inte att få något utgivningsbevis, eller få det indraget. Radio- och TV-verket rekommenderar en egen färg eller ett annat sidhuvud för forumet, och att länken helst öppnas i ett nytt fönster.

När det gäller kommentarer på en blogg kan man lösa det genom att visa en länk i stil med ”Det finns 34 kommentarer som ännu inte godkänts, klicka här för att läsa dem” som öppnar ett nytt fönster med en annan layout. Därmed faller de inte under yttrandefrihetsgrundlagen, utan lagen om elektroniska anslagstavlor som innebär att du kan eftergranska kommentarerna.

Om du vill ha det bästa av två världar skulle jag rekommendera dig att öppna alla kommentarer i ett nytt fönster, och i efterhand välja ut de kommentarer som ska synas direkt under din nyhet eller blogginlägg. På så vis kan alla läsa kommentarerna omedelbart, samtidigt som du aktivt tar fram de lite mer kärnfulla kommentarerna (som därmed lyder under grundlag).

Det viktigaste är att det görs utan risk för missförstånd eller gråzoner. Du kan aldrig vara övertydlig i den här frågan.

Vem kan bli utgivare?

För att bli en ansvarig utgivare måste du…

  • vara minst 18 år
  • ha fast bostad i Sverige
  • får inte ha en förvaltare
  • får inte vara försatt i konkurs

Så skaffar du utgivningsbevis

Utgivningsbevis för internet, radio och tv administreras av Radio- och TV-verket och ger din webbplats grundlagsskydd. Det gäller i tio år och kostar 2 000 kronor. Du skickar in följande dokument till dem:

  1. Personbevis. Ett intyg som helt enkelt bevisar att du är du. Du måste beställa två exemplar och det sker kostnadsfritt från Skatteverket som skickar dem till din folkbokföringsadress.
  2. Förvaltarfrihetsbevis. Om du har en ekonomisk förvaltare (på grund av sjukdom eller annan oförmåga att hantera din ekonomi) kan du inte bli ansvarig utgivare. Du måste kunna stå på egna ben. Du skickar in ett exemplar av ditt personbevis till Överförmyndarnämnden i din kommun som sedan attesterar att du saknar förvaltare. Du bör nu alltså ha två personbevis. Ett med överförmyndarens attest och ett ”rent”.
  3. Registreringsbevis. Om du har ett företag eller förening måste du intyga att du bedriver näringsverksamhet och att du har firmatecknarens tillåtelse. Beställs från Bolagsverket och kostar 200 kronor.
  4. Konkursfrihetsbevis. Detta dokument fastslår att din verksamhet inte är försatt i konkurs. Beställs också från Bolagsverket.
  5. Ansökan om utgivningsbevis för databas. Detta är alltså själva dokumentet där du ansöker om utgivningsbeviset, eller databasanmälan som det kallas, och finns hos Radio- och TV-verket. I den ska du ange databasens namn (webbplatsens namn), vem som bedriver verksamheten, en teknisk beskrivning hur innehållet tillhandahålls och till vem, var databasen finns geografiskt samt vem som är ansvarig utgivare.

Med databas menas en samling av information som är lagrad för automatiserad databehandling. En webbplats betraktas som en databas även om det bara finns en webbsida på den. Huvudsaken är att databasen ska framstå som en sammanhållen tjänst för besökaren, till exempel genom en gemensam design och sidhuvud.

Sammanfattning

En webbplats lyder under personuppgiftslagen (PUL) som i grova drag innebär att du inte får hantera personuppgifter. En personuppgift är allt som kan hänföras till en person; alltså bild, adress, personnummer eller utförlig beskrivning. Du måste ha tillåtelse vid hantering av personuppgifter. Om du bedriver journalistisk verksamhet kan du undantas PUL, men det måste prövas i domstol.

Om du skaffar ett utgivningsbevis för 2 000 kronor får din webbplats censurskydd från myndigheter. PUL gäller inte alls och ingen prövning i domstol behöver ske. En ansvarig utgivare måste utses och denne blir ensam ansvarig för eventuella brott på webbplatsen. Det gäller bara tryckfrihetsbrott och de är 18 till antalet; hets mot folkgrupp, uppvigling, förtal med flera.

Diskussionsforum och kommentarer på exempelvis bloggar omfattas inte av utgivningsbeviset om de inte förhandsgranskas innan de publiceras. Det går också att lösa genom att dela upp webbplatsen i olika delar (med olika design). Bara en del kan vara grundlagsskyddad.

I en senare artikel kommer jag att gå igenom vad som gäller för personuppgifter samt mer detaljerat om de tekniska kraven för utgivningsbevis.

Uppdateringar

Detta är förstås en fråga som är beroende av aktuell lagstiftning, prejudikat med mera. Därför presenterar jag under denna rubrik ändringar, tillägg och dylikt och låter resten av texten ovan vara orörd.

  • HD-dom om nätkommentarer (mars 2014): ”Ansvariga utgivare för sajter med omodererade kommentarer är inte ansvariga för påhopp och förtal som skrivs av utomstående på kommentarsfält, slår Högsta domstolen, HD, fast.”

Prylar som ersättning mot länkar är en intäkt som ska skattas

Skatteverket ska övervaka de större bloggarna allt mer och se i fall de bryter mot lagen. Det gäller bloggare som får produkter från företag i utbyte mot att de gör reklam för produkten ifråga.

Så funkar reglerna

Om bloggaren skriver om en produkt och får produkten som ersättning för texten räknas det som ett vanligt jobb.
Produkten skall värderas till marknadsvärdet och bloggaren skall sedan ta upp denna summa som intäkt.
Det finns ingen generell lägre gräns för vad produkten får vara värd.
– Principen är att det skall tas upp från första kronan, säger Karin Andersson till Expressen.se.
Den som undanhåller skatt riskerar att åtalas för skattebrott som kan ge fängelse.

Isabella Löwengrip, Blondinbella, är såklart i blåsvädret igen eftersom hon skickat runt e-brev till klädföretag och bett om kläder för att ge en länk och bilder i utbyte. En jurist på Konsumentverket berättar om vilka regler som gäller:

– Här finns en direkt begäran, som jag tolkar mejlet. Rent principiellt så kan man säga att de här utlovade bilderna är ägnade att öka försäljningen för ett företag, och alltså reklam. Då ska det märkas, säger Mattias Grundström, jurist på KO, till Dagens Media.