Ska du till Florida två veckor – boka tre, och jobba den första veckan, föreslår Fredrik. Eller köp ett lågprisflyg och jobba borta några dagar.
Själv lever Fredrik som han lär. När What’s Next träffar Fredrik Hären sitter han i bar- och cafédistriktet Hohai i Peking. Fredrik dricker en kaffe på en brygga vid en av sjöarna i området och går igenom sina mejl.
Genom internetpengar.com uppmärksammades jag på en tjänst som kallas Instant Article Wizard, vilket ska göra att du kan skriva artiklar om ämnen du inte kan någonting om. Jag tänkte ta en minut av din tid och såga tjänsten längs med fotknölarna.
Tjänsten består av ett program som låter dig mata in ett par sökord och sedan få fram sökresultat från etablerade sökmotor. Skriver du in ”Physics is” får du fram en lista med fraser som alla börjar på dina sökord, exempelvis ”Physics is one of the oldest academic disciplines, perhaps the oldest through its inclusion of…” som är ett utdrag från Wikipedia.
Du kan också få fram ett textstycke som förklarar ”physics” närmare. Då hämtas en till två meningar från ett antal källor och sätts ihop till en läslig text. Detta ska på så vis kunna möjliggöra att du kan skriva artiklar om i princip vad som helst – utan kunskap. Skriv in sökordet, tryck på knappen och voilá: en okej text, kopiera och klistra sedan in i ditt dokument med några ändringar.
Se hur programmet fungerar in action:
Det är bara ett problem med den här tjänsten. Och det är hur pass tillförlitlig sökresultatet är. Eftersom programmet visar sökresultatet från bland annat Google och Yahoo förefaller det sig ganska vanskligt att inte ägna någon tid åt källkritik, utan bara acceptera allt som sanning eftersom det står på skärmen och går fort.
Skaparen bakom tjänsten hävdar att du minsann kan söka igenom Google Schoolar, som indexerar uppsatser och publicerad vetenskap. Men det innebär inte på något vis att man får rätt information, eftersom studier ofta går igenom eventuella invändningar mot texten för att sedan vederlägga dem.
Låt oss ta ett exempel. Ett argument i en uppsats är ”Physics is thought to be the oldest academic disciplines. This is not the case.” Detta är ett citat som sedan författaren vederlägger: ”The above statement is not true”. Det skulle få till följd att man får missvisande information med Instant Article Wizard. Likaså om något argument frekventerar många bloggar, vilket gör att det uppfattas som sanningsenligt eftersom det är så väl spritt.
Om du driver en blogg och vill producera mycket text och tjäna pengar på att folk klickar på annonser kanske detta låter lockande. Glöm bara inte att om du skriver något helt uppåt väggarna kommer du att uppfattas som ignorant och din läsförmåga kommer att ifrågasättas. Som sökverktyg kan det däremot vara intressant, så länge man håller ett kritiskt öga på sökresultatet.
Däremot skriker designen på webbplatsen Instant Article Wizard amatör. Men det är en annan historia. Av någon anledning tycks det fungera i USA.
Vid en snabb blick verkar det vara överskådligt, avskalat och lättanvänt. De verkar ha hämtat inspiration och lärdomar från sociala medier, vilket även gör Dashnotes mer användbar för människor.
Till skillnad från Projektplatsen, som verkligen andas storföretag, får man faktiskt se hur produkten ser ut och fungerar i en video. Detta tycker jag är oerhört bra eftersom det snabbt ger en känsla av hur det passar mig. Vill man visa hur bra en produkt är, gör man bäst i att visa det, inte att beskriva det i en marknadsföringsfolder som man länkar till på hemsidan.
Splashup är en flashbaserad bildbearbetningsapplikation. Förutom det vanliga med att beskära och ändra storlek kan du lägga till lager, använda olika slags penslar, opacitet och mycket mer. Photoshop på nätet kort sagt.
Det går även enkelt att dela med sig av bilderna via Flickr, Facebook och andra liknande sajter.
Altiris SVS och Sandboxie. Det är två smarta virtuella ”lager” som kan fånga alla ändringar som dina program försöker göra med ditt system.
Exempel: Du installerar alpha-versionen av Firefox 3 via antingen Altiris eller Sandboxie. När du sedan vill bli av med alla ändringar som Firefox gjort med ditt system tar du bara bort lagret. Perfekt om du behöver testa tidiga versioner av program, eller vill leka runt utan att infektera ditt operativsystem med ton av skräp som programmen lämnar efter sig (varför ska det vara så lätt att installera program – men så svårt att bli av med dem?).
Även om jag själv enbart använt Altiris ett tag så har Sandboxie fördelen att man kan köra två instanser av ett program. Det innebär att man exempelvis kan köra den stabila versionen jämte en alpha-version, eller två profiler i Firefox samtidigt.
Jag testade för övrigt min egen webbplats med en alpha-version av Firefox 3 eftersom IDG rapporterar att Firefox 3 piskar Internet Explorer i ACID2-testet. Min webbplats ser helt oförändrad ut, vilket gör att jag kan vara lugn när trean blir skarp. På samma sätt kan man köra mängder med versioner av samma program – sida vid sida.
Vill man testa ett nytt operativsystem i stället kan man använda Microsoft Virtual PC. Kör igång Ubuntu, FreeBSD eller en Windows-beta ”inne” i ditt eget operativsystem. Virtuella maskiner är ruskigt smidigt ibland.
Vad sägs om att lägga in en funktion i din applikation som säger ”Lösenordet du skrev in är väldigt vanligt – är du säker på att du vill använda det?”.
Desto mer en person har rätt att säga till om, desto större ansvar tar hon.
Jag har läst detta någonstans (fritt citerat), men jag kommer inte ihåg var. Jag tycker det är klockrent och stämmer in på mig till hundra procent. När jag får bestämma över min egen situation tar jag också ansvar för den. När någon annan säger vad jag ska göra så finner jag mindre (eller ingen) anledning att ta ansvar.
Ett sätt att praktisera det här i praktiken är att låta dina jobbiga medlemmar på forumet komma till tals om vad som kan förbättras, eller att lyssna på dem extra noga. Missnöje och bitska kommentarer grundar sig ofta på försämringar kring något de tycker om. Genom att ge dem medbestämmande att lösa problemet kan det öka deras ansvarstagande. Det är värst med personer som agerar i det tysta. Det kan vara ett tecken på avsaknad av ansvar.
I ett webbprojekt (och alla andra projekt också för den delen) sätter man sig inte ned och skriver tre miljoner rader kod och trycker på spara-knappen. Man behöver veta vad koden ska göra först.
Därför finns det olika modeller man använder för att utveckla ett projekt, det vill säga ta det från idé till slutlig produkt.
Vattenfall. Vattenfallsmodellen fokuserar på funktioner och att både mål och syften är klart dokumenterade. Varje problem måste lösas innan man kan gå vidare med nästa. Processen går framåt i en enda riktning, likt ett vattenfall. Den klassiska modellen.
Iterativ utveckling. Att hela tiden gå tillbaka och göra om samma sak, gång på gång. Man har inget fast mål, utan varje framsteg som görs syftar till att förändra målet. Prototyping används ofta på detta vis.
Evolutionär utveckling. Man utgår från nyttan och affärsprocessen. Vad vill man uppnå? Varje steg ska resultera i något som kan användas hos användaren. Reaktionerna från användarna tar man sedan in och går tillbaka till ritbordet för att se över vad man kan förbättra. Man kan likna det vid en symbol som ändrar form med tiden, för att närma sig målet. Formen är inte känd från början.
Inkrementell utveckling. Man producerar något direkt, som går att använda omedelbart. Det är inte perfekt, men fungerar. Sedan samlar man in reaktioner. Man vet vilken helhet man vill skapa, och släpper sedan bit för bit. En del säger också att produkten är inkrementell, medan processen är iterativ/evolutionär.
Varje modell har sina för- och nackdelar och det går inte på rak arm säga vilken som är bäst. Den måste sättas i en situation med parametrar som tid, budget, sunt förnuft och korkade chefer.
Jag brukar inte blogga på helger men nu gör jag ett undantag.
I en artikel i vår lokala blaska Smålandsposten hittar jag en intressant artikel om hur dåligt ledarskap kan skapa ohälsa på arbetsplatsen. Jag ser också mötesplatser på internet som en form av mötesplats (för mig i alla fall) och därför är det applicerbart även på vårt område.
”Dåligt ledarskap skapar mer ohälsa än alla sjukdomar i världen” säger Johnny Johnsson, företagsläkare. ”Större delen av ohälsan är skapad, ett resultat av medvetna och omedvetna beslut i företag, organisationer och politik”.
Johnny menar att det ledningen beslutar om får effekter även på mikronivå. Omorganisationer, vare sig de är stora eller små, påverkar ända ned på cellnivå. Varje liten del påverkar helheten; arbetsliv, familjeliv, fritid. Vi har bara ett liv och det går inte att dela. Den bäste arbetsgivaren tar hänsyn till helheten. Det kostar väldigt lite men kan göra underverk för produktiviteten. Bra liv betyder bra verksamhet, medan slavarbete ger lönsamhet bara på kort sikt.
Hans tips för att undvika ohälsa är att:
Tydliga mål, inte fler än tre för då blir det svårt att hålla i huvudet.
Kreativ miljö med högt i tak där mångfald främjas, både bland kön och etnicitet men även hos individen.
Ett konsultativt och främjande ledarskap som utgår ifrån att varje människa gör ett bra jobb och att de får möjligheten att göra det.
Information via möten. Inte bara e-post, eftersom den mänskliga kontakten är viktig.
Medbestämmande, delaktighet med bestämt ansvarstagande och samtidigt motsvarande befogenheter. Människan mår inte bra om man inte ställer krav, men kraven måste vara rimliga.
Jag tycker speciellt att information via personliga möten och ett ledarskap som utgår från att alla gör ett bra jobb är extremt viktigt. Att vara cynisk och tro att alla är slavdrivare skapar faktiskt just en sådan stämning. Det är otroligt hur pass stor påverkan dessa små faktorer har på livet. (Läs för övrigt hur du ger en bra komplimang, dock på engelska).
När desto fler är ”långtidsfriska” (den som varit anställd i tre år och inte haft en enda sjukdag de senaste två åren), upp emot 30 procent, sker en markant ökning av kreativiteten i gruppen.
Jag minns för några år sedan när jag lyssnade på Fredrik Häréns idé om härarbete, det vill säga att kort och gott arbeta där du är.
Som start på året kör vi igång med lite produktivtetstips, alltså hur du kan jobba smartare och få saker gjorda bättre.