E-handel

Sälja på nätet.

Så ökade jag min konvertering på hemsidan med 637 %

Peter Dahlgren Leave a comment

Konvertering och optimering

Jag har alltid fascinerats över marknadsföringstips på nätet. Det brukar handla om att något företag ökat sin konverteringsgrad med 637 procent och hur du kan göra likadant.

När man klickar sig vidare för läsning är tipsen oftast sådant man hört tusen gånger tidigare. Det handlar om att skaffa responsiv design, skriva bättre texter, tänka på vad målgruppen vill ha och andra triviala saker. Målgruppen tycks vara de som precis köpt en dator och börjat bygga på sin hemsida.

Men man kan också ifrågasätta själva råden.

De senaste åren har jag roat mig med att följa påståenden hela vägen till källan. Framför allt påståenden i sociala medier som hänvisar till nyheter. Det är ofta underhållande och visar vad folk slarvar med, missuppfattar, misstolkar eller i värsta fall förvränger medvetet.

Det här inlägget fångade mitt intresse: 16 Reasons People Leave Your Website:

Där får jag reda på att 94 procent av respondenterna i en undersökning ansåg att designen på en webbplats låg bakom webbplatsens låga förtroende.

Oj, det var mycket! Hela 94 procent!

Jag klickar på första länken i inlägget för att komma till texten: The ”Content is King” Myth Debunked:

94 procent igen!

Det låter onekligen som något vi måste ta hänsyn till när vi bygger hemsidor. Men jag vill gärna veta mer om studien. Lyckligtvis finns den längst ned i det senare blogginlägget: Trust and mistrust of online health sites.

Hur många var det då?

15 personer

I forskningsstudien frågade forskarna 15 (!) kvinnor hur de bedömer trovärdigheten hos medicinska webbplatser. Kvinnorna lyfte bland annat fram att design är en viktig faktor, och 94 procent av kvinnornas kommentarer handlade om design.

Detta var en diskussion i en fokusgrupp, och fokusgrupper går absolut inte att generalisera till ”internetanvändare” eller något liknande. Fokusgrupper används för att skapa en förståelse för något, eller rimligen hitta en bredd av argument runt ett fenomen (så kallad teoretisk generalisering, vilket är något annat än dess ärkefiende statistisk generalisering).

Den första personen som länkar till studien (bild 2 ovan) har förmodligen knapphändigt läst studien, men missförstått den. Den andra personen (bild 1 ovan) har förmodligen inte alls läst studien, utan bara läst sammanfattningen från den första personen. Som en viskelek utan tillstymmelse till källkritik.

Det blir också uppenbart om man börjar räkna på procentsatserna. Vad är 94 procent av 15 personer? 14,1 personer.

Det finns en anledning till att människor gärna pratar i procentsatser hit och dit, och helst utelämnar ”råa” siffror. Det är helt enkelt lättare att låta märkvärdig genom att undanhålla information.

Precis som 637 procent ökad konverteringsgrad är jättelätt att åstadkomma om man började sälja saker förra veckan. Men heter man Adlibris eller Amazon vore en sådan ökning närmast att betrakta som ett mirakel.

I sådana sammanhang är ökningen alltid relativt till befintlig konvertering, och den måste man ju veta något om innan man kan uttala sig om förändringen är bra eller dålig.

Content is King

I forskningsstudien står det också att ”content factors were more important than design features in describing trusted or well-liked sites.” Med andra ord betraktades innehåll som viktigare än design. Men design var viktigt för att avgöra om man ska stanna vid en webbplats man precis kommit till, eller gå vidare.

Så bloggaren har alltså skrivit ett blogginlägg som heter ”The ’Content is King’ Myth Debunked” genom att hänvisa till en forskningsartikel som beskriver att innehåll är viktigare än design. Vad säger det om bloggaren?

Slutsats

Tro inte på all marknadsföringsstatistik som cirkulerar på nätet.

En stor del av det som sprids på nätet är illa underbyggt och syftar snarare till att vara marknadsföring än att sprida kunskap om marknadsföring.

Vi får bara veta procentsatser men får sällan veta hur en undersökning genomförts, vilka den uttalar sig om eller vad som egentligen är frågan. Däremot får vi ofta se tjusiga infographics.

Här är e-brevet som avslöjar de fula SEO-knepen

Peter Dahlgren 9 Comments

Hur gör oseriösa sökmotoroptimerare när de ska sälja in sina kunder? De skickar mängder med e-post till olika hemsidor och ber dem länka till sina kunder för pengar. I strid mot gällande riktlinjer.

SuperSerp

Google har under flera år sagt att köp av länkar inte är tillåtet enligt deras riktlinjer (såvida de inte använder attributet rel="nofollow" på länkarna, som inte ska påverka PageRank).

Så det är alltid kul när man får e-post som uppmuntrar till brott mot dessa regler, se bilden till höger eller texten nedan.

Hej!
Jag undrar om du tar in sponsrat innehåll till din sida? Jag letar efter relevanta sidor att använda åt min klient i samband med en speciell kampanj för tillfället, samt vill bygga relationer
med olika webmaster för framtida projekt.
Min klient är ett respekterat online spelföretag och länken inom artikeln kommer att vara till en av deras kasino/bingospel sajter.
Allt innehåll är skräddarsytt för att passa in på webmasterns sida.Vänligen se nedan exempel på några av våra sponsrade inlägg:

http://www.moviezine.se/artikel/13838
http://whatsupsthlm.se/restaurang/hur-du-tillbringar-en-weekend-i-stockholm/9932/
http://teaterstockholm.se/2013/08/16/fem-anledningar-varfor-teaterscenen-ar-battre-an-film/
Vår budget för den här kampagnen är: 800 SEK per artikel. Om du kunde jobba med oss den här gången skulle jag vara glad att skicka över så mycket relevant verksamhet som
möjligt till dig på en regelbunden basis.
Jag ser fram emot att höra från dig.

XXXX XXXXXX XXX@superserp.com
superserp marketing specialist

This message is confidential. It may also be privileged or otherwise protected by work product immunity, confidentiality or other legal rules. If you are not the intended recipient you are notified that disclosing, copying, distributing or taking any action in reliance on the contents of this information is strictly prohibited. Please note that any views or opinions presented in this email are solely those of the author and do not necessarily represent those of SuperSerp.

If you no longer wish to receive emails from us, please click here

Jag har (uppenbarligen) tagit bort namnet på den person som skickat mejlet eftersom det inte är relevant. Tydligen så ligger min e-postadress på någon e-postlista. Genom länken längst ned i mejlet vill de tydligen att jag ska avsluta prenumerationen.

Upp till två tredjedelar av innehållet i vanliga dagstidningar kan komma från en påverkanspart (Järvå & Dahlgren, 2013). Men hur många av nyheterna på internet som egentligen kommer från påverkansparter är inte lika väl undersökt. Däremot finns det ju många fall som tagits upp i medierna när det gäller bloggare som får prylar hemskickade och skriver positiva omdömen om prylarna.

Däremot är det god praxis att skriva varifrån nyheten kommer, även om man såklart kan missa det ibland. Däremot är det en stor skillnad på att glömma skriva varifrån man får nyheten jämfört med att bli betald för att skriva en nyhet där man nämner vissa företag och länkar till dem. Sponsrade nyheter kan vara helt i sin ordning så länge som det framgår att de är sponsrade. Av de tre länkarna i e-brevet är det bara Teater Stockholm som skriver ut att nyheten är sponsrad (”Sponsrat inlägg” längst ned till höger), medan MovieZine skriver ”Av Annons” i artikelns byline. Ingen av de tre sidorna följer dock Googles riktlinjer.

Etik är viktiga frågor. Det framgår förmodligen för alla som läst vad jag skrivit om moralisk universalism och hur PR-konsulter hjälper tvivelaktiga kunder.

Vad tycker du? Är det rätt eller fel att köpa länkar?

Förlorar man inte kunder med utlänkar?

Peter Dahlgren 1 Comment

Susanne undrar hur man egentligen bör utforma en bokningssajt för hotell. De får provision för varje köp som kunden gör, men de vill samtidigt inte länka till hotellet ifråga på grund av rädsla att mista provisionen. Kunden ska ju helst boka på deras sida!

Problemet bottnar i bokningssajten är urkass och avskräcker från bokningar på grund av bristen på trovärdigheten, menar Susanne, som då lagt in länkar till hotellen från bokningssajten (liksom länkar tillbaka – från hotellen).

Säljarna vill dock inte länka till hotellen eftersom det innebär att besökarna själva kan kontakta hotellen och att bokningssajten då missar intäkter.

Så hur ska man göra?

Min första fråga är mycket enkel: Vad är syftet med bokningssajten? Jag kan gissa på att det handlar om att förenkla och spara tid för användaren genom att kunna överblicka flera alternativ på en och samma gång. Men på vilket sätt förenklar det om det ändå är krångligt att boka?

Jämför detta med att du ska besöka en resebyrå. Resebyrån finns inte på Storgatan där alla människor finns, utan på Bakgatan. För att gå in i resebyrån måste man först hämta ett inpasseringskort på Pressbyrån. Tror ni den här resebyrån kommer att få några kunder? Naturligtvis inte. Då spelar det ingen roll om resebyrån säger åt kunden vilka flygbolag resebyrån anlitar om de vägrar säga hur man tar kontakt med dem (då kan ju kunden vända sig direkt till flygbolaget och boka resan). Men vad de missar här är att varje flygbolag har olika rutiner för bokningar, vilket resebyrån kan förenkla: ”Så du och sambon vill resa till Paris på söndag? Inga problem, här har du två biljetter”.

När jag använt bokningssajter för hotell är länkar till hotellen otroligt viktiga. Där kan jag ofta läsa nyheter om hotellet som inte finns på bokningssajten. Hur långt är gångavståndet till centrum eller närmsta tågstation? Om det är ett hotell som tänkt till så borde sådan information finnas på deras hemsida – så varför skulle någon hindra mig från att ta del av detta? För att man vill låsa in kunden i en besvärlig bokningsprocess för att tjäna maximalt med pengar?

Så sammanfattningsvis är problemet alltså att bokningssajten är dålig, inte att den länkar till hotellen. Tänk dig en telefonkatalog med bara ett nummer: ”Ring oss så kopplar vi dig till företaget du vill prata med, men vi vill helst inte att du ringer direkt till företaget eftersom vi förlorar pengar på det”. Arrogant mot kunden? Absolut. Om ni inte levererar något mervärde är det heller ingen rimlig affärsidé.

Ska man skicka iväg besökaren med länkar? Förlorar man inte en kund då?

Det här var vanligt i internets barndom. Man länkar inte till andra sidor med rädslan för att användaren försvinner och besöker dem i stället. Men egentligen förhåller det sig tvärtom. Om vi får värdefulla tips från din webbplats, är besökaren mer benägen att återkomma fler gånger för att ta del av fler tips. Tänk på det!

Det handlar alltså om att avsiktligt skicka iväg användaren till andra sidor eftersom de har nytta av det. Och har era besökare nytta av det, kan ni vara säkra på att de vill ha fler nyttotips.

En av mina favoritsidor, Lifehacker (som förvisso skriver om nörderi såsom produktivitet och liknande), har som uttalad strategi att få folk att lämna sidan. Eftersom jag får så mycket bra tips där, så går jag givetvis dit så fort det är något jag letar efter inom ämnet.

Om användaren inte vill vara på din sida så försvinner hon ändå. Det finns ingenting du kan göra åt det. Då är det bättre att du skickar iväg henne med ett leende på läpparna med förhoppningen om att hon tänker på just din webbplats. För du vill väl att hon går till din webbplats för att den är bäst, snarare än att det är den enda hon känner till?

Så mycket kostar Amazon S3

Peter Dahlgren 1 Comment

Amazon har en datalagringstjänst som kallas Amazon S3 – kort för Simple Storage Service. Tanken är väldigt enkel. Du kan lagra filer och du betalar bara några få ören för bandbredden och lagringen. Men om man behöver mycket bandbredd, vad blir egentligen ”några ören” då?

Jag har som bekant börjat producera en podcast och då behövs ju av naturliga skäl mycket bandbredd. Hur mycket visste jag inte till en början, så Amazon S3 verkade vara en god investering med tanke på att man betalar för det man använder, och ingenting annat.

Efter tre månaders användning och tolv avsnitt av poddpradioprogrammet har jag ganska goda föreställningar om hur mycket bandbredd som behövs. I synnerhet när lyssnarna nästan ökat exponentiellt från första avsnittet…

Diagrammet nedan visar hur många kronor det kostar för varje nedladdad gigabyte. Som du kan utläsa så kostar alltså 500 GB bandbredd ungefär 750 kronor i månaden.

I diagrammet har jag använt dollarkursen 7,9. Till detta gör Amazon ett momspålägg om sedvanliga 25 procent, vilket också framgår av diagrammet (varför jag råkat räkna med moms är en bra fråga, men räknar du med baklängesmoms om 20 procent får du fram priset utan moms).

De kostnader som jag räknat med är endast nedladdningar, men i sin helhet är kostnaderna för Amazon S3 följande:

Nedladdningar: 0,15 dollar per GB
Uppladdningar: 0,01 dollar per GB
Lagring: 0,15 dollar per GB

Jag räknar med uppladdningar och lagring som halvfasta kostnader därför att de endast förändras varefter som nya avsnitt produceras, ungefär tre till fyra gånger per vecka, och är därför förhållandevis konstanta. Bandbredden blir av naturliga skäl dyrare ju fler som laddar ned avsnitten, varför jag anser det är en viktigare variabel att räkna med.

Jag har sedan jämfört dessa siffror med Libsyn, en tjänst som lagrar just ljudfiler för poddradio. Skillnaden blir minst sagt signifikant eftersom man bara betalar för lagringen per månad, vilket är en fast kostnad, och ingenting extra för bandbredden.

Så jag hoppas att denna lilla kostnadsberäkning kan hjälpa dig att fatta ett bra beslut om Amazon S3 är värt pengarna eller inte. För mig lutar det att inom kort börja använda Libsyn i stället.

Köp 4 betala för 3

Peter Dahlgren Leave a comment

Sommardäck

Vägbanan har töat från solens strålar och väntar på att beträdas. Det ända som hindrade mig är 0,5 millimeter olagliga sommardäck. Men skulle jag betala för tre eller fyra däck?

Jag fick ett erbjudande från min lokala bilfirma om att köpa fyra sommardäck och betala för tre. Jag ringde och fick ett pris på däck jag var intresserade av. Det såg ut att bli en bra affär.

Nu när jag fick fakturan visade det sig att de redan räknat ut det nya priset på däcken, vilket var den summan de uppgivit via telefon. Däcken, som jag trodde kostade 1 654 kronor styck, visade sig i själva verket kosta 2 206 kronor styck.

”Köp 4 betala för 3” bör alltså inte tas ordagrant på något vis. Så här trodde jag att det förhöll sig:

  1. Köp 4 betala för 3 (kampanjen).
  2. Priset per styck är 1 654 kronor (priset jag fick).
  3. Alltså ska jag betala 4 962 kronor (3 däck x 1 654 kronor).

Detta var ett bra erbjudande med tanke på att det låg ett par hundralappar under billigaste leverantören för det här sommardäcket. I själva verket visade det sig vara några saker som var underförstådda i vårt samtal:

  1. Köp 4 betala för 3.
  2. Köp 4 betala för 3 är en rabatt om 25 % och detta inkluderas i priset som anges (underförstått).
  3. Priset per däck är 1 654 kronor med rabatten inräknad (från punkt 2).
  4. Alltså är priset 6 618 kronor (4 däck x 1 654 kronor) (från punkt 2 och 3).

Säg mig vilken slutledning du tycker låter mest rimlig och intuitiv?

Jag vill hävda att mitt missförstånd verkligen är befogat med tanke på kampanjens formulering. Intuitivt känns det som att man ska betala för tre av de fyra produkterna, eftersom det är vad kampanjen bokstavligen säger.

Det visade sig i stället att deras rabatterade pris låg en tusenlapp över den billigaste leverantören och att deras ordinarie pris var cirka tre tusen dyrare. Plötsligt kände jag att min affär inte var fullt lika lyckad längre.

”Köp 4 betala för 3” är betydligt mer effektivt att säga än ”25 % rabatt” eftersom rabatten säger att priset bara är sänkt, medan det förstnämnda implicerar att du faktiskt får någonting gratis på köpet. Människor är inte speciellt rationella i marknadsföringsjargong, så det är lätt att lura sig själv.

Dagens lärdom är att vara tydlig med dina priser. Erbjud konkreta räkneexempel om det finns risk för missuppfattningar. Den uppenbara förklaringen, som jag blint trodde på ovan,  kanske inte alltid är den rätta. När någon frågar vad priset är på varan, säg hur du räknat ut det och var tydlig med om du räknar med rabatten eller ej. Och kom ihåg att priset till privatpersoner alltid ska vara med momsen inräknad!

Hitta på bästa affärsidéen och vinn 50 000 kronor

Peter Dahlgren 1 Comment

My Mission 2009

My Mission är en tävling på nätet som ska vaska fram framtidens affärsidéer inom upplevelseindustrin. Kom på ett unikt och överraskande bidrag och du kan ha chansen att vinna 50 000 kronor.

Alla kan tävla. Lämna in ditt bidrag på mymission.se senast den 13 april. Ditt bidrag utvärderas efter:

  • hur unik din idé är
  • hur stor marknadspotential den har, och
  • måttet av kreativitet

Fem pristagare får prispengar och tillgång till en kontorsplats under ett halvår. De får också hjälp med affärsutveckling, coacher och hjälp att söka finansiering. Projektet syftar till att uppmuntra till entreprenörskap. Vinnarna kungörs den 27 maj.

Bakom tävlingen står inkubatorn Brewhouse Innovation. Läs också deras pressmeddelande.

Prylar som ersättning mot länkar är en intäkt som ska skattas

Peter Dahlgren Leave a comment

Skatteverket ska övervaka de större bloggarna allt mer och se i fall de bryter mot lagen. Det gäller bloggare som får produkter från företag i utbyte mot att de gör reklam för produkten ifråga.

Så funkar reglerna

Om bloggaren skriver om en produkt och får produkten som ersättning för texten räknas det som ett vanligt jobb.
Produkten skall värderas till marknadsvärdet och bloggaren skall sedan ta upp denna summa som intäkt.
Det finns ingen generell lägre gräns för vad produkten får vara värd.
– Principen är att det skall tas upp från första kronan, säger Karin Andersson till Expressen.se.
Den som undanhåller skatt riskerar att åtalas för skattebrott som kan ge fängelse.

Isabella Löwengrip, Blondinbella, är såklart i blåsvädret igen eftersom hon skickat runt e-brev till klädföretag och bett om kläder för att ge en länk och bilder i utbyte. En jurist på Konsumentverket berättar om vilka regler som gäller:

– Här finns en direkt begäran, som jag tolkar mejlet. Rent principiellt så kan man säga att de här utlovade bilderna är ägnade att öka försäljningen för ett företag, och alltså reklam. Då ska det märkas, säger Mattias Grundström, jurist på KO, till Dagens Media.

Sunets webbkatalog blir infoo.se

Peter Dahlgren 2 Comments

Webbktatalogen lever igen. För ett tag sedan tog Urban Lindstedt över den gamle trotjänaren Sunets webbkatalog. Nu lanseras infoo.se som är en lätt kommersialisering av tjänsten. Lindstedt kommenterar.

Mediecensur på BLT. I veckan har vi också sett hur den blekingska tidningen BLT censurerat kommentarer som är kritiska mot deras egna tidning. BLT svarade via sin blogg häromdagen och utmålade sig själv som ett offer för kritiken. Det ironiska är att BLT för tillfället utildar sig inom sociala medier men missar poängen fullständigt när de hamnar i skottlinjen.

E-post bättre än sociala medier. Apropå sociala medier så framgår det av en studie att e-postmarknadsföring är bättre än sociala medier. Slutsatsen var att personer inom segmentet 18-34 år var mer benägna att göra ett köp efter en kampanj via e-post än via sociala medier.

Tore ger handfasta tips till entreprenörer

Peter Dahlgren Leave a comment

Tores sagor från verkligheten är en blogg av grundaren till e-handelsföretaget Polyshop. Här skriver han handfasta tips och delar med sig av sina erfarenheter. Ofta i stil med tips som du kan ta till dig på en gång.

I senaste inlägget skriver han exempelvis om värdet av att spara i princip allt som kan tänkas vara av värde:

Anteckningar, uträkningar, brev, offerter, kontaktuppgifter, avtal, avtalsförslag, m.m. satte jag i vana att spara digitalt och fick stor nytta av det senare. En gång gick jag tillbaka 2 år i tiden för att kolla en tidigare offert från ett företag och upptäckte att dom i den nya offerten hade höjt sina priser.

Ett måste att läsa för alla intresserade av entreprenörskap, i synnerhet för dig som arbetar med försäljning eller logistik via nätet.