Hur har medierna skrivit om så kallade filterbubblor? Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har sedan 2011 systematiskt beskrivit filterbubblor alarmistiskt och negativt, där algoritmer är onda och dolda medan journalistiken är god och transparent.
Det framkommer i en ny masteruppsats som Sofia Henriksson lade fram hos Stockholms universitet, vilken publicerades för två veckor sedan.
Henriksson har genomfört diskurs- och innehållsanalys med alla artiklar från DN och SvD som omnämner begreppet. Innehållsanalysen av totalt 83 artiklar visade bland annat att
- 48 % av artiklarna beskriver filterbubblor som ett vedertaget begrepp som läsaren förutsätts känna till, exempelvis om begreppet nämns i förbifarten, eller att begreppet får en helt annan innebörd
- 42 % av artiklarna är negativa
- 31 % av artiklarna är alarmistiska
- 6 % av artiklarna är positiva
Mediepanik
Hennes slutsats är att det finns en tendens till mediepanik bland artikelförfattarna i DN och SvD som skrivit om ämnet. Vidare skriver hon att:
Den alarmistiska och negativa diskursen har varit framträdande i rapporteringen sedan start från 2011 fram till 2017. […] I det empiriska materialet ger sig den negativa diskursen också i uttryck genom sarkastiska konnotationer kring filterbubblan. Där fungerar bubblan som ett omslutande och på vissa sätt inlåsande rum där det nästan enbart förekommer farliga och hotfulla åsikter. […] Den alarmistiska konnotationen där ord i materialet som hot, hat och terrorism förekommer står nästan helt utan att ifrågasättas i mediediskussionen kring filterbubblor.
Det förekommer väldigt sällan beskrivningar av hur algoritmerna faktiskt fungerar. Dessutom, människors ”individuella val att idag kunna bestämma vad denne vill konsumera tas inte med i diskursen”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att människors ökade valmöjligheter är en av grundsatserna som forskningen på området ifråga utgår ifrån.
Vi har alltså ett begrepp – filterbubbla – som beskriver hur både teknik och människa interagerar. Men medierna nämner sällan människans roll, och beskriver sällan hur tekniken fungerar. Det lämnar inte mycket kvar av begreppet, förutom som Henriksson påpekar: ”Medierna beskrev sällan den tekniska bakgrunden kring filterbubblan utan såg filterbubblan mest som ett hotfullt begrepp.”
I stället har filterbubblor ”ensamt [fått] ta ansvar för vem som valdes till USA:s president och att britterna valde att gå ur EU”, vilket innebär att diskussionen ”blir i dessa fall nästan för extremt”, enligt Henriksson.
Goda journalister, onda algoritmer
Några andra intressanta citat och observationer från uppsatsen:
- I artiklarna ”hyllas journalisters sätt att sortera innehåll, medan den enbart algoritmstyrda sorteringen i sociala medier svartmålas på grund av brist på transparens.”
- Henriksson menar att journalister ”förflyttar definitionen av filterbubblor till att de endast kan förekomma på andra plattformar än sina egna, gör dem det möjligt att kunna kritisera filterbubblorna på ett onyanserat sätt”
- Journalister beskriver det som att de sorterar information medan algoritmer manipulerar sökresultaten och sociala medier. Men massmediers egna förstasidor styrs också av algoritmer samtidigt som journalisterna lägger ut nyheter på sociala medier.
- Vidare beskrivs filterbubblor som att de ”aktivt hindrar journalister från att skapa demokratiskt material och bidra till ett fritt samhälle. Facebook beskrivs som laglöst och gränslöst där pedofiler och högerextrema får härja fritt och även gynnas av algoritmer […] Journalistiken beskrivs däremot med ord som hederligt och trovärdigt”.
Jag intervjuades för övrigt av Dagens Nyheter på telefon där jag påpekade att beskrivningarna av filterbubblor var tämligen överdriven i nyhetsmedierna. Jag kom inte med i artikeln.
Jag finner det tämligen ironiskt att journalister som skriver om falska nyheter eller filterbubblor inte är intresserade av att lyfta fram vare sig fakta eller andra synsätt. Det saknas nu bara artiklar om faktaresistens som ignorerar de omständigheter där människor tar till sig fakta.
Läs mer
- Filterbubblor och ekokammare under politiska val: vad säger forskningen?
- Filterbubblor: 3 kommentarer – 3 svar: vad säger forskningen mer?
Referens
Henriksson, S. (2017). Med nålen mot filterbubblan: En diskursanalys av DN:s och SvD:s användning av begreppet filterbubbla. Stockholms universitet. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1107037