Häromdagen var jag på Internetdagarna 2017 och pratade på temat ”Filterbubblor och faktaresistens” tillsammans med några andra personer.
Du kan se videoklippet nedan, dryga 30 minuter. Här är några intressanta hållpunkter i videoklippet:
- 0:40 Finns filterbubblor?
- 5:50 Sverige är inte USA
- 9:15 Viktig skillnad: att vi föredrar något betyder inte att vi undviker det motsatta
- 9:38 Information sprids i flera steg
- 14:00 Motivated reasoning: hur vi börjar med en slutsats och sedan söker stöd för den
- 18:40 Argument allra mest polariserande
- 19:20 Påverkansparadoxen
- 19:55 Om filterbubblor inte finns, varför påstår medier det?
- 25:00 Är selektiv exponering ett nytt fenomen?
- 26:50 Vad vi bör göra
Du kan också följa med i Powerpoint-presentationen nedan där du också hittar referenser till de studier jag pratar om. Klicka på högerpilen för att hoppa till nästa bild så slipper du se videon en gång till. Källkoden till graferna (gjorda med ggplot i R) på bild nummer 22-23 finns att ladda ned på github.com/peterdalle/filterbubblor för den intresserade.
Olyckligtvis sa jag i inledningen att filterbubblor inte finns beskrivet i forskningslitteraturen, men jag menar naturligtvis att ordet filterbubblor sällan förekommer, mer än att hänvisa till populärkulturen eller mer generellt tala om filterbubblor som en tänkbar konsekvens av någonting. ”Selektiv exponering” är det begrepp som huvudsakligen använts och det är dels lite bredare och har dels använts sedan 1940-talet.
Lyssna också på min kollega, Ulrika Hedman, som pratar om ”fake news” och varför detta är ett problematiskt begrepp. Hon visar också en typologi över falska nyheter utifrån graden av sanningshalt och graden av vilseledning.